Agata, Agda

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Agata är ett namn av grekiskt ursprung. Det är en femininform till Agaton som är bildat av adjektivet agathós ’god’. Agda är en svensk form av Agata.

Den Agata som firas den 5 februari är den kristna martyren Agatha som troligen levde i Italien på 200-talet. Legenden om hennes martyrium har inget känt historiskt underlag. Den följer samma mönster som legenderna om andra kristna jungfrur som ståndaktigt försvarar sin jungfrudom och blir avrättade på ett mer eller mindre barbariskt sätt (se Agnes 21.1, Cecilia 22.11 och Lucia 13.12). När Agatha dog fick vulkanen Etna ett fruktansvärt utbrott, men lavaströmmarna hejdades i samma ögonblick som man höll upp hennes slöja mot kratern, heter det i legenden.

Namnet Agata är utbrett i de flesta länderna i den kristna världen, inte minst i de engelskspråkiga; ett känt exempel är deckarförfattarinnan Agatha Christie (1891–1976). I Sverige har namnet förekommit sedan 1300-talet. Numera är det mycket ovanligt: vid millennieskiftet fanns det bara omkring 300 kvinnor som hette Agata eller Agatha.

Även den svenska formen Agda har funnits länge i vårt land; det äldsta kända belägget är från 1494. Agda blev ett vanligt namn på 1800-talet, kanske för att det felaktigt kom att uppfattas som nordiskt. I vår tid är det rätt ovanligt och förbinds kanske främst med en sång av Cornelis Vreeswijk, ”Hönan Agda”. Bland de omkring 2500 svenskor som vid millennieskiftet bar namnet finns f. FN-ambassadören Agda Rössel (1910–2001). Den norska formen av Agata är Ågot.

I namnlängden från 1901 stod Agata kvar som dagens namn, medan Agda sattes in den 20.9. I tvånamnslängden från 1993 flyttades Agata till Agda-dagen, samtidigt som två nya namn kom in på dagens datum, Lisa och Elise (nu 20.9). Den nya namnlängden innebär en återgång till den medeltida traditionen: 5 februari är åter Agatas dag.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.