Agnes, Agneta

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Agnes är ett kvinnonamn av grekiskt ursprung, bildat till adjektivet hagnós ’ren’, ’kysk’. Betydelsen är alltså ’den rena’. Det associerades även tidigt med latinets agnus ’lamm’. Agneta är den latinska formen av Agnes.

Redan på medeltiden firades helgonet Agnes dag den 21 januari. Hon var en ung kristen flicka som led martyrdöden i Rom, troligen år 303.

Enligt legenden avvisade hon ett frieri med motiveringen att hon redan hade en himmelsk brudgum. Den uppretade friaren såg till att hon naken blev satt i en bordell, men Gud lät hennes hår växa så att hon kunde skyla hela sin kropp med det. Hon blev sedan avrättad med svärd, men efter sin död uppenbarade hon sig med ett snövitt lamm vid sin sida. Kyrkan Sant’Agnese i Rom är byggd över hennes grav, och där välsignas årligen två vita lamm på Sankta Agnes dag. Av deras ull vävs de pallier, korsprydda band, som påven ger nyutnämnda ärkebiskopar som tecken på deras värdighet.

Agnes, som i fornsvenskan även kunde stavas Agnis, är första gången belagt hos oss 1289. Namnet var betydligt vanligare än Agneta under 1800-talet och kring sekelskiftet 1900 men gick sedan tillbaka samtidigt som Agneta blev allt populärare. Först mot slutet av 1990-talet blev Agnes ännu en gång ett modenamn. Det finns med bland de 50 populäraste tilltalsnamnen på flickor födda år 2000 och bärs i dag av omkring 13000 kvinnor.

Namnet Agneta nådde svenskt namnskick i slutet av 1300-talet. Det blev under medeltiden ett ganska vanligt adelsnamn och fortsatte att vara det långt in i nyare tid. Ännu på 1800-talet förekom det knappast att bondesamhällets kvinnor döptes till Agneta. På 1940- och 50-talen blev Agneta ett modenamn, och vid millennieskiftet hette omkring 36000 svenskor Agneta eller Agnetha. Det finns inte med på listan över de 100 populäraste tilltalsnamnen på flickor födda 1999.

Det finns många kända kvinnor med namnen Agnes och Agneta i vår historia. Agneta Horn (1629–72) skrev en berömd självbiografi som ger levande inblickar i den svenska adeln liv, något som även kan sägas om Agnes von Krusenstiernas romaner, tillkomna ungefär 250 år senare.

Bland 1940–50-talens många Agnetor kan nämnas författarinnan Agneta Pleijel (f. 1940) och sångerskan Agnetha Fältskog (f. 1950).

När Agnes har varit populärt har inte Agneta varit det och vice versa, och detta har lett till att de båda namnen ofta har förekommit växelvis i almanackan. Under 1800-talet och tidigare dominerade Agneta, men i namnlängden från 1901 återfick Agnes den plats namnet hade haft i de medeltida kalendarierna. Från och med tvånamnslängden från 1993 har Agnes och Agneta delat på dagens datum. I flera andra europeiska länder är olika former av Agnes populära kvinnonamn, som Agnès i Frankrike, Agnieszka i Polen, Agnete i Danmark och Aune i Finland. Den spanska formen av Agnes är Inez (se 6.8).

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.