Albert, Albertina

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Albert är ett mansnamn av tyskt ursprung som motsvarar det äldre Adalbert, sammansatt av adal ’ädel’ och beraht ’ljus’, ’lysande’. Albertina är den latiniserade kvinnliga formen av namnet.

I den latinska formen Albertus har Albert funnits i svenskt namnskick sedan 1200-talet, men den vanligaste formen var i äldre tid Albricht eller Albrekt. Den tyske hertigen Albrekt av Mecklenburg utropades 1363 till svensk kung och satt kvar på tronen till 1389, då han fängslades.

Senmedeltidens mest kände svensk med namnet Albert är Albert Målare (ca 1445–ca 1507), mera känd under sitt latinska namn Albertus Pictor.

Vid mitten av 1800-talet blev Albert ett modenamn i Europa genom drottning Victorias gemål, den tyskfödde prins Albert. Bland de bemärkta svenskar som fick namnet finns författaren och tecknaren Albert Engström (1869–1940). Namnet har varit på retur under 1900-talet och bars vid millennieskiftet av omkring 11000 manspersoner. Den vanligaste smekformen är Abbe.

Albertina är tidigast belagt i Sverige 1691. Prinsessan Sofia Albertina (1753–1829), kung Adolf Fredriks dotter, bidrog till att göra namnet populärt under senare hälften av 1700-talet och 1800-talet. Under 1900-talet försvann det nästan helt ur namnskicket, och vid millennieskiftet fanns det bara omkring 2000 kvinnor som hette Albertina. Av dessa var det bara 4% som hade namnet som tilltalsnamn.

Under en stor del av 1700- och 1800-talen var dagens namn Adauctus till minne av en numera bortglömd martyr. Det byttes 1890 ut mot Albert därför att dåvarande kronprins Gustaf, sedermera Gustaf V, året innan hade fått sin tredje son som bland sina namn även hade detta. Albertina kom in i almanackan redan 1755 som en hyllning till prinsessan Sofia Albertina och hade tidigast 24.4, från 190122.4 som sitt datum. I tvånamnslängden från 1993 flyttades Albertina till Albert, och där står namnet även i den nya namnlängden.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.