Albin, Elvira

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Albin går tillbaka på det latinska namnet Albinus, som sannolikt är bildat till albus ’vit’. Elvira är ett kvinnonamn av spanskt ursprung som enligt en tolkning går tillbaka på ett arabiskt ord med betydelsen ’den vita’. Ett annat förslag är att namnet är sammansatt av två gotiska ord med betydelsen ’ädel’, ’förnäm’ och ’sann’.

Under medeltiden firade man minnet av den frankiske biskopen Albinus av Angers (död 549) på dagens datum. Det tidigaste exemplet på att namnet Albin använts i Sverige är från 1652. Det åtnjöt stor popularitet mot slutet av 1800-talet (t.ex. statsminister Per Albin Hansson, 1885–1946) men var sedan försvunnet ur namnskicket under lång tid. På 1990-talet var det dags för Albins återkomst som modenamn. Under de senaste tio åren har det blivit vanligare för varje år, och det låg på 16:e plats bland de populäraste tilltalsnamnen på pojkar födda år 2000. Vid millennieskiftet fanns det totalt omkring 11000 personer i Sverige som hette Albin.

Elvira förekom första gången som svenskt förnamn år 1808 och var liksom Albin ett modenamn mot slutet av 1800-talet. Delvis beror det säkert på lindansösen Elvira Madigans och greve Sixten Sparres tragiska kärlekssaga, som slutade med att de båda flydde till Danmark 1889 där han sköt först henne och sedan sig själv. Under 1920- och 30-talen blev smekformen Elvy vanlig samtidigt som Elvira började bli omodernt. Det senare namnet kom – liksom Albin – inte tillbaka förrän på 1990-talet. Vid utgången av år 2000 låg Elvira på 69:e plats bland namnen på nyfödda flickor, och siffran på dem som bar namnet låg omkring 13000.

Redan i vår äldsta bevarade almanacka från 1585 var dagens namn Albinus. Den latinska namnformen ändrades på 1800-talet till Albin, som stod kvar i 1901 års namnlängd. I tvånamnslängden från 1993 sammanfördes Albin och Inez. I den nya namnlängden bildar Inez och Alfons par (6.8), medan Elvira har förts över till Albin med motiveringen att båda namnen kan gå tillbaka på ord med betydelsen ’vit’.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.