Alexander, Alexis

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Alexander är ett mansnamn av grekiskt ursprung, sammansatt av aléxein ’försvara’ och anér (genitiv andrós) ’man’. Mansnamnet Alexis motsvarar ett äldre Alexius, som är den latinska formen av det grekiska Aléxeios ’försvarare’.

Den person som gjort namnet Alexander känt är naturligtvis Alexander den store, den makedonske kungen och härföraren som levde 356–323 f. Kr. och vars rike sträckte sig ända till Indien. Sägnerna om hans bedrifter hade stor spridning under senantiken och sammanfördes under medeltiden i den s.k. Alexanderromanen. Namnet har dessutom burits av flera martyrer, av vilka en har haft sin minnesdag på dagens datum.

Det äldsta svenska belägget för namnet Alexander är från 1286. En fornsvensk ombildning är Alesant som på 1300-talet utvecklades till Sante (jfr släktnamnet Santesson). Alexander blev vanligt i Sverige först på 1800-talet, vilket kan bero på att det då bars både av ryska tsarer och en världsberömd vetenskapsman som tysken Alexander von Humboldt (1769–1859). Under 1900-talet var Alexander länge helt bortglömt som förnamn tills det mot slutet av seklet fick nytt liv tillsammans med andra långa och ståtliga namn, t.ex. Sebastian. Ingmar Bergmans film ”Fanny och Alexander” bidrog sannolikt till uppgången. Under 1990-talet var Alexander det näst vanligaste tilltalsnamnet på nyfödda pojkar, bara Simon var vanligare. Uppgången innebar att antalet svenskar med namnet Alexander steg från omkring 10000 år 1975 till omkring 50000 vid millennieskiftet. Kortformen Alex har också blivit vanligare under 90-talet; siffran låg vid millennieskiftet omkring 3000.

Alexius var namnet på ett romerskt helgon som enligt legenden ska ha lämnat sin hustru på bröllopsdagen och vallfärdat till olika heliga platser under 17 års tid. Han fick sin minnesdag den 17 juli. Namnet Alexius förändrades efterhand till Alexis, en form som finns belagd första gången i Sverige år 1791. I Finland förbinds den främst med författaren Aleksis Kivi (1834–72) som skrev romanen ”Sju bröder”. Namnet Alexis har haft en rätt undanskymd plats i 1900-talets svenska namnskick och bars vid millennieskiftet av omkring 1000 personer.

I svenska almanackor har Alexander funnits på dagens datum sedan 1721. Dessförinnan fanns där namnet Ottilia (se 9.4). I tvånamnslängden från 1993 introducerades namnparet Alexander – Alex. I den nya namnlängden har det senare namnet utgått till förmån för Alexis, som flyttats från sitt tidigare datum 17.7.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.