André, Andrea

Dagens namn av Bengt af Klintberg

André är den franska formen av det ursprungligen grekiska Andreas (se 30.11) som är bildat till ordet för ’man’. Andrea är femininformen av Andreas men kan även vara en kortform av Andrietta, Andriette som var rätt vanliga på 1700-talet.

André var i början av 1900-talet ett namn som nästan bara förekom bland svenskar med fransk härstamning. Under 1900-talets sista kvartssekel ökade det snabbt i popularitet även i helsvenska familjer: 1975 fanns det omkring 2000 svenskar som hette André, vid millennieskiftet hade siffran gått upp till omkring 11000.

Andrea har förekommit i Sverige sedan slutet av 1600-talet och var rätt vanligt på 1800-talet. Sedan försvann det ur namnskicket, men mot slutet av 1900-talet började det användas igen, och vid millennieskiftet fanns det omkring 8000 kvinnor som hette Andrea eller Andréa.

Det äldsta namnet på dagens datum är Canutus, som är den latinska formen av Knut (se 13.1). Under medeltiden var det en helgdag då man firade minnet av den danske kungen Knud som mördades den 10 juli 1086. Han blev senare Danmarks skyddshelgon, och hans reliker finns i katedralen i Odense. I Norge kallas dagen Kong Knut eller Knut med ljåen (dvs. lien) eftersom det nu är tid för höskörden.

Eftersom den svenska almanackan redan hade en Knutdag på tjugondedag jul i januari, fick Canutus utgå 1901 till förmån för Anund, som är ett gammalt nordiskt kunganamn (t.ex. sveakungen Bröt-Anund på 600-talet). Under senare århundraden har det förekommit i övre Norrland, särskilt bland samer, men i dag bärs det bara av omkring 200 personer. I tvånamnslängden från 1993 stod det Anund – Gunda på dagens datum, men i den nya namnlängden har båda dessa namn utgått. De har ersatts av André – Andrea, som i tvånamnslängden stod på datumet 1.11.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.