Andreas, Anders

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Andreas är ett ursprungligen grekiskt mansnamn som har uppstått som smekform av namn med förleden Andro- (till genitivformen av aner ’man’). Anders är en skandinavisk form av Andreas.

Namnet Andreas har nått ut i den kristna världen genom att det bars av en av Jesu tolv apostlar. Han var liksom sin bror Simon Petrus fiskare och hade varit en av Johannes Döparens lärjungar innan han sökte sig till Jesus. Under medeltiden uppstod traditionen att han blev korsfäst på ett X-format kors, ett s.k. Andreaskors. Enligt en legend fördes hans reliker på 700-talet från Grekland till Skottland, vilket är förklaringen till att han (under den engelska namnformen Saint Andrew) har blivit Skottlands skyddshelgon.

Andreas påträffas i formen Andræs redan på en runsten från 1100-talet. I fornsvenskan förekom även formen Andris. Under flera århundraden var sedan den grekiska formen av namnet undanträngd av Anders; de som använde formen Andreas var bara präster och lärda män. Under 1900-talets tre sista årtionden upplevde emellertid namnet Andreas en renässans av stora mått som kulminerade under 80-talet: på ett drygt kvartssekel steg siffran på dem som bar namnet från omkring 10000 (1973) till omkring 65000 vid millennieskiftet.

Formen Anders är tidigast känd från 1396. Den blev snart mycket vanlig, särskilt bland allmogen, och användes också när man talade om den mässa som hölls i kyrkorna på Andreasdagen. Andersmässan var liksom de andra apostladagarna halv helgdag till och med 1772. Vid mitten av 1900-talet blev Anders ett modenamn och var under 50- och 60-talen det näst vanligaste tilltalsnamnet på nyfödda pojkar. Vid millennieskiftet fanns det omkring 196000 svenskar som hette Anders, vilket gör namnet till det fjärde vanligaste mansnamnet i Sverige. En smekform som var vanligare förr än i dag är Ante.

Andersmäss har varit den viktigaste folkliga märkesdagen för hur vintervädret ska bli. Det vanligaste talesättet är: ”Om Anders braskar (är kall) ska julen slaska” och tvärtom. Om inte det märket slår in, så är det möjligt att ett annat rim gör det: ”Om stubben bär hatt Andersmässe natt, / så varar vintern till Vårfrunatt (25.3).”

I almanackorna avlöstes Andreas år 1901 av Anders. Sedan 1993 finns båda namnen på dagens datum.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.