Anita, Annette

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Anita är en spansk diminutivform av Anna (se 9.12). Annette är en fransk diminutivform av Anna.

Anita, som är ett så vanligt namn i vår tid, nådde inte svenskt namnskick förrän under senare hälften av 1800-talet. Det tidigaste belägget är från 1864. Dess tid som modenamn inleddes på 1920- och 30-talen (t.ex. skådespelerskorna Anita Björk, f. 1923, och Anita Ekberg, f. 1931) och nådde sin kulmen under 1940-talet, då det hörde till de fem vanligaste flicknamnen. Ännu under 50-talet var Anita mycket vanligt, men sedan dess har det gått tillbaka och är – som så många av 40talsnamnen - helt försvunnet ur dagens namnskick. Det totala antalet svenskor med namnet Anita uppgick vid millennieskiftet till omkring 62000.

Annette kom som många andra franska namn till Sverige under senare hälften av 1700-talet, närmare bestämt år 1765. Det togs i bruk av den gustavianske skalden Carl Gustaf Leopold i hans dikt ”Eglé och Annett” (1800). Namnet var emellertid rätt ovanligt ända fram till 1950-talet, då det blev ett modenamn både i Sverige och Danmark. Dess popularitet nådde sin topp under 60-talet för att sedan avta. Bland nyfödda flickor i dagens

Sverige förekommer det knappast alls som tilltalsnamn. Det bars vid millennieskiftet av omkring 42000 svenskor, av vilka omkring 31000 stavade sitt namn Anette och omkring 11000 hade behållit den äldre stavningen Annette. Det äldsta namnet på dagens datum är Gorgonius som kom in i almanackorna till minne av en martyr i nuvarande Turkiet i början av 300-talet. 1831 bytte man ut hans namn mot Augusta för att hylla Oskar I:s nyfödda dotter, prinsessan Eugenia, som även hette Augusta. Detta namn stod kvar i 1901 års namnlängd men sammanfördes i tvånamnslängden från 1993 med August (7.1). I stället kom Anita – Anja in på dagens datum. I den nya namnlängden har Anja utgått till förmån för det vanligare Annette.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.