Antonia, Toini

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Antonia är den kvinnliga formen av det latinska namnet Antonius (se 17.1) vars betydelse är osäker; kanske har det ett samband med det grekiska ordet anthos ’blomma’. Toini är en finsk smekform av det franska kvinnonamnet Antoinette.

Antonia har förekommit i svenskt namnskick sedan 1701 men har alltid varit betydligt sällsyntare än den manliga formen Anton, som är ett av 1990-talets stora modenamn. Under 1900-talets sista år har även Antonia visat en viss uppgång, men siffran låg vid millennieskiftet bara omkring 2000. Den mest kända representanten för namnet i dagens Sverige är företagsledaren Antonia Ax:son Johnson (f. 1943).

Toini har funnits i Sverige sedan 1892 och var vanligast under 1930- och 40-talen (t.ex. skidlöparen Toini Gustafsson Rönnlund, f. 1938). Vid millennieskiftet bars namnet bara av omkring 700 svenskor.

Det äldsta namnet på dagens datum, Lucina, bars av en kristen romarinna som under förföljelsen av de kristna såg till att martyrerna i staden blev begravda. Det byttes 1865 ut mot Antoinetta som en hedersbevisning mot prinsessan Therese, Karl XV:s och Oskar II:s svägerska och sedermera änkehertiginna av Dalarna, som bland sina övriga namn även hade detta. I tvånamnslängden från 1993 ersattes Antoinetta av namnparet Antonia – Annette. I den nya namnlängden har Annette flyttats till 9.9 och Toini kommit in i stället.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.