Åsa, Åslög

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Åsa är ett nordiskt kvinnonamn som motsvarar det fornsvenska Asa. Det är en kortform av kvinnonamn med förleden As-, Ås- ’gud’, t.ex. Aslög, Astrid. Även Åslög är ett nordiskt kvinnonamn som motsvarar det runsvenska Aslaug och är sammansatt av ordet för ’gud’ och efterleden -lög ’lovad’, ’invigd’.

Formen Asa finns på svenska runstenar och levde kvar ännu på 1700-talet i Västergötland, jämsides med Åsa. Den danska och norska formen är Åse, som är namnet på huvudpersonens mor i Ibsens ”Peer Gynt”. I Selma Lagerlöfs bok om Nils Holgersson förekommer Åsa Gåsapiga.

Namnet blev ett modenamn på 1940-talet i flera nordiska länder (t.ex. den svenska journalisten Åsa Moberg, f. 1947, den norska chefen för Svenska Filminstitutet Åse Kleveland, f. 1949). I Sverige höll populariteten i sig fram till 70-talet. Vid millennieskiftet fanns det omkring 38000 svenskor som hette Åsa, medan omkring 3000 bar den dansk-norska namnformen Åse.

Den äldre formen av Åslög är Aslög, som i de isländska fornaldarsagorna är namnet på Sigurd Fafnesbanes kloka dotter. Hon växte upp under namnet Kraka hos ett fattigt par i Norge. Ragnar Lodbrok ville pröva hennes klokhet och bad henne komma till honom varken klädd eller oklädd, varken mätt eller på fastande mage, varken ensam eller i sällskap med någon människa. Hon löste uppgiften genom att smaka på en lök före avfärden, hölja sig i ett nät och sitt långa hår och komma till kungen åtföljd av en hund.

Både Åslög och Aslög återupplivades i svenskt namnskick på 1870-talet men har inte fått någon större spridning. Sammanlagt fanns det vid millennieskiftet bara omkring 200 svenskor som bar de båda namnen. På 1800-talet och tidigare var dagens namn Cyrus till minne av en kristen martyr med detta namn. Det byttes 1901 ut mot det gamla danska drottningnamnet Tyra. I tvånamnslängden från 1993 introducerades namnparet Tyra – Åsa. I den nya namnlängden har Tyra sammanförts med Ture (se 28.4), medan Åsa står kvar tillsammans med Åslög.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.