Beata, Beatrice

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Beata är ett ursprungligen latinskt kvinnonamn som betyder ’den lyckliga’. Beatrice är ett italienskt och franskt namn som återgår på medeltidslatinets Beatrix ’den lyckosamma’.

Beata är inget helgonnamn och finns därför inte med i de äldsta svenska almanackorna. Det kom in på 1600-talet och hade då 22.12 som sitt datum. Men redan under medeltiden förekom Beata i Sverige; det tidigaste belägget är från 1351. Särskilt vanligt var det inom adeln. Ett exempel är den sörmländska slottsfrun Beata Gyllenstierna (1618–67) som oförskyllt har fått figurera som den hårda ”Pintorpafrun” i folkliga sägner. På 1700-talet introducerades den franska formen Beate, ofta som första del av ett dubbelnamn (t.ex. Beate Sofie). Beata har haft rätt låg frekvens under hela 1900-talet men har fått en viss uppgång under seklets sista år. Vid millennieskiftet fanns det omkring 2500 svenskor som hette Beata och omkring 500 som stavade sitt namn Beate.

Beatrice är ett namn som tillhör världslitteraturen genom att en florentinsk köpmansdotter med detta namn, död 1290, blev Dantes älskade och besjungs i hans ”Vita Nuova” och ”Divina Commedia”. Beatrice kom in sent i svenskt namnskick, inte förrän 1834, och hade länge en romantisk klang. Ett exempel är Harriet Löwenhielms dikt ”Beatrice-Aurore” där namnet, liksom hos Dante, bärs av en ungdomskärlek till diktens huvudperson. Namnet Beatrice har haft en markant uppgång i namnstatistiken under 1980- och 90-talen och bars vid millennieskiftet av omkring 8000 svenskor.

I gamla almanackor fanns namnet Babiana på dagens datum. Det är en förvanskad form av Bibiana, namnet på en romersk jungfru som dog martyrdöden år 363. Babiana byttes 1774 ut mot Beata som har funnits kvar sedan dess. Namnparet Beata – Beatrice introducerades genom tvånamnslängden från 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.