Beda, Blenda

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Det svenska kvinnonamnet Beda är ursprungligen ett fornengelskt mansnamn av omdiskuterat ursprung. Blenda eller Blända är ett kvinnonamn som första gången påträffas i en småländsk 1600-talssägen.

När Beda kom in i almanackan så var det för att hedra minnet av en engelsk munk, Beda, som verkade på 700-talet. Han blev berömd för sin engelska kyrkohistoria och gavs på grund av sin lärdom det latinska hedersnamnet Venerabilis (’den vördnadsvärde’). I Sverige kom Beda att uppfattas som kvinnonamn och fick en viss spridning under 1800-talet (t.ex. Beda Hallberg, 1869–1945, initiativtagare till förstamajblomman). Under 1900-talet har det fört en undanskymd tillvaro; det bars vid millennieskiftet av omkring 800 kvinnor.

I namnlängden från 1901 byttes Beda ut mot Blenda. Detta namn har skapats av en småländsk lokalpatriot på 1600-talet, regementskvartermästaren Petter Rudebeck, som i sitt verk ”Smålendske antiqviteter” berättar sägnen om den hjältemodiga värendskvinnan Blända. Under ett krig mot danskarna bjöd hon en dansk krigshär på en måltid där det vankades starka drycker. När alla soldaterna druckit sig berusade dödades de av Blända och de andra värendskvinnorna. Sägnen är ohistorisk och påminner mycket om den bibliska berättelsen om Judit och Holofernes (se 13.7). Det finns även en sägen om en amazondrottning, Bleda, som kan ha inspirerat Petter Rudebeck när han kallade sin hjältinna Blända.

Namnbytet 1901 ledde till att en välkänt rim om ”Urban, Vilhelmina och Beda” fick flera nya utformningar. Den vanligaste är: ”Urban, Vilhelmina och Blenda, / de tre skall sommaren sända.”

Kvinnorna som hette Blenda var vid millennieskiftet ännu färre än de som hette Beda, bara omkring 700. Men namnet Blenda har börjat användas igen och har under de senaste åren blivit en aning vanligare för vart år.

Beda och Blenda introducerades som namnpar på dagens datum genom tvånamnslängden från 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.