Benjamin/Värnlösa barns dag

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Benjamin har hebreiskt ursprung och betyder ’lyckans son’ (egentligen ’son av högra handen’).

Benjamin var den yngste av Jakobs och Rakels söner och blev stamfader till en av Israels tolv stammar. Genom att han var den yngste, har namnet fått bibetydelsen ’liten’ eller ’barn’, och det är därför det har placerats på värnlösa barns dag.

Namnet Benjamin kom in i svenskt namnskick i början av 1600-talet, då gammaltestamentliga namn föredrogs framför helgonnamn. Under 1900-talet var det länge rätt ovanligt; ännu omkring 1975 bars det bara av omkring 500 personer. Mot slutet av århundradet ökade frekvensen, och vid millennieskiftet fanns det omkring 4000 svenskar som hette Benjamin. Den vanligaste smekformen är Benny, som var särskilt populär på 1950-och 60-talen och vid millennieskiftet bars av omkring 11000 personer. I den engelskspråkiga världen är Benny främst ett judiskt namn (t.ex. jazzklarinettisten Benny Goodman, 1909–86).

Menlösa barns dag, som tidigare har varit dagens benämning, var helgdag till och med 1772. De barn som avses är de gossebarn som Herodes lät dräpa därför att han räknade med att den nyfödde Messias skulle finnas bland dem. I dag måste berättelsen om barnamordet i Betlehem rubriceras som en legend utan historisk grund, men på medeltiden kunde man uppge barnens antal. Många konstnärer har gett sin version av den fruktansvärda händelsen, t.ex. Pieter Brueghel d.ä.

Menlösa barns dag stod kvar på dagens datum i 1901 års namnlängd, då många andra minnesdagar baserade på legender utmönstrades. I tvånamnslängden från 1993 tillkom dessutom två personnamn, Rakel och Benjamin. I den nya namnlängden finns Benjamin kvar, och menlösa barns dag har ändrats till värnlösa barns dag. Anledningen är att ordet menlös, som egentligen betyder ’oförmögen att skada’, har fått en negativ betydelse i svenskan. Namnet värnlösa barns dag ska påminna om alla de barn som ännu i vår tid är värnlösa och i behov av hjälp.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.