Bertil, Berthold

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Bertil är ett ursprungligen tyskt mansnamn som uppstått som en diminutivform av sammansatta namn med förleden Ber(h)t-, särskilt Berthold. Det senare namnet, vars forntyska form är Berhtoald, består av ord som betyder ’ljus’, ’lysande’ och ’härskare’.

Det äldsta svenska belägget för namnet Bertil i Sverige är från 1396. En sidoform, Bertel, har varit och är fortfarande vanligast bland finlandssvenskar. Namnet fick en markant uppgång i statistiken efter 1912, då prins Bertil föddes, och var ett modenamn under 1920-talet. Under senare hälften av 1900-talet har det knappast alls använts. Antalet svenskar som heter Bertil var vid millennieskiftet omkring 84000.

Namnet Berthold kom in i svenskt namnskick i slutet av 1200-talet med inflyttade tyskar. Till skillnad från Bertil är det fortfarande ett vanligt namn i Tyskland (t.ex. dramatikern Bertolt Brecht, 1898–1956). Vid millennieskiftet fanns det bara omkring 700 svenskar som hette Berthold.

Bertil kom in i svenska almanackan 1912 då prinsen föddes. Innan dess var dagens namn Barnabas till minne av ett helgon som var medarbetare till Paulus och följde denne på hans resor. Han finns omnämnd både i Apostlagärningarna och Pauli brev och skall ha grundat den första kristna kyrkan på Cypern. I tvånamnslängden från 1993 sammanfördes namnen Bertil och Berit, men i 2001 års namnlängd har Berit ersatts av Berthold.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.