Bruno

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Bruno är en latiniserad form av det fornlågtyska namnet Brun ’brun’.

Brun var ett omtyckt mansnamn i norra Tyskland under tidig medeltid och har sannolikt främst givits åt brunögda pojkar. Den latinska formen Bruno blev ett arvnamn inom den regerande hertigätten i Sachsen på 900- och 1000-talen och bars bl.a. av en kyrkofurste tillhörande denna ätt, den helige Bruno av Köln (död 1101). När han efter sin död blev föremål för helgonkult fick namnet stor spridning i Tyskland. Den helige Bruno grundade kartusianorden och framlevde senare delen av sitt liv i ett kloster i Frankrike. Munkarna i hans orden ägnade sig i stor utsträckning åt att skriva av böcker men framställde även den berömda likör som efter deras äldsta uppehållsort heter chartreuse.

I Sverige har namnet Bruno förekommit sedan mitten av 1700-talet. Bland de svenskar som gjort det känt finns konstnären Bruno Liljefors (1860–1939) och poeten Bruno K. Öijer (f. 1951). Det hade en viss uppgång på 1920- och 30-talen men har aldrig hört till de vanligare mansnamnen. Vid millennieskiftet fanns det omkring 5000 svenskar som hette Bruno.

Den helige Brunos dag var ursprungligen 6 oktober, och på detta datum stod namnet i våra svenska almanackor fram till 1901. Då utmönstrades det och var sedan borta ur almanackan en stor del av 1900-talet. I tvånamnslängden från 1993 bildade det namnpar med Bror (5.10).

I våra äldsta almanackor var dagens namn Alexius till minne av ett romerskt helgon som lämnade sin hustru på bröllopsdagen och vallfärdade till olika heliga platser i sjutton års tid innan han återvände hem. 1901 byttes namnet ut mot den försvenskade formen Alexis. I tvåmanslängden från 1993 sammanfördes Alexis och Alice. I den nya namnlängden har Alexis flyttats till 12 december och Alice till 23 juni, och Bruno har kommit in i deras ställe.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.