Camilla

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Camilla är ett kvinnonamn av latinskt ursprung med betydelsen ’offertjänarinna’. I det gamla Rom förekom även mansnamnet Camillus.

I Sverige har Camilla använts som förnamn sedan början av 1800-talet. Att det då blev populärt kan bero på att hjältinnan i Gustav Philip Creutz’ berömda herdedikt ”Atis och Camilla” (1761) bär namnet. Även i våra grannländer togs namnet upp på 1800-talet; ett exempel är den norska författarinnan Camilla Collett (1813–95).

Camilla hör till de namn med ursprung i latinet som fick förnyad popularitet under slutet av 1900-talet (andra exempel är Amanda och Felicia). Uppgången började på 1960-talet och nådde sin höjdpunkt under 80-talet. Under de senaste åren har tendensen vänt och frekvensen gått nedåt. Vid millennieskiftet fanns det omkring 34000 svenska kvinnor som hette Camilla.

I äldre namnlängder har olika namn avlöst varandra på dagens datum. I medeltida kalendarier firades de båda kvinnliga martyrerna Perpetua och Felicitas den 7 mars, som var deras dödsdag. Deras namn fick så småningom utgå till förmån för teologen Tomas av Aquino, men Perpetua återinsattes och fanns kvar i svenska almanackor fram till 1901, då namnet byttes ut mot Ottilia. I tvånamnslängden från 1993 lanserades Isidor och Doris som namnpar. I den nuvarande namnlängden har de fått ge plats åt Camilla, som i 1993 års namnlängd bildade par med Sibylla (20.10). Både Ottilia och Doris finns kvar i den nya namnlängden, men på andra dagar (se 9.4 och 6.2).

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.