Dag, Daga

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Dag är ett mansnamn av nordiskt ursprung, identiskt med substantivet dag. Daga är femininformen av Dag men kan även vara en kortform av kvinnonamn på Dag-, t.ex. Dagmar (se 27.9).

Namnet Dag finns redan på runstenar och hade i förkristen tid formen Dagh(er). Under medeltiden var det vanligast i Götaland. Tillsammans med andra nordiska namn fick det en renässans på 1800-talet; det tidigaste belägget för att det återupptagits i namnskicket är från 1863. Generalsekreteraren i FN Dag Hammarsköld (1905–61) bidrog till att namnet fick ökad popularitet under 1950- och 60-talen. Vid millennieskiftet bars det av omkring 4000 svenskar.

Namnet Daga är känt i Sverige sedan 1862 och var särskilt i bruk vid 1900-talets början. Vid millennieskiftet fanns det omkring 1000 kvinnor i Sverige som hette Daga.

I gamla almanackor stod det Eufemia på dagens datum. Därmed hedrades en bysantinsk jungfru som dog martyrdöden på 200-talet. En norsk drottning med samma namn lät i början av 1300-talet översätta de s.k. Eufemiavisorna till svenska. Syftet var att främja de norsk-svenska förbindelserna, och resultatet blev vår medeltids enda samling av höviska versberättelser på svenska språket. Där ingår bl.a. den vackra berättelsen om kärleken mellan Flores och Blanzeflor.

Eufemia fanns kvar ännu i 1901 års namnlängd, men i 1993 års tvånamnslängd var namnet utgallrat och ersatt av namnparet Dag – Daga.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.