Dagmar, Rigmor

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Dagmar är en dansk ombildning av det slaviska namnet Dragomir(a), som är sammansatt av ord med betydelsen ’kär’ och ’fred’. Den har underlättats av att det funnits en vendisk namnform, Dargmara, som har tolkats som en sammansättning av ’dag’ och forndanska már ’mö’. Kvinnonamnet Rigmor är en dansk ombildning av ett forntyskt Rikmoth, sammansatt av ord för ’mäktig’ och ’sinne’. Även här har efterleden associerats med forndanska már ’mö’.

Namnet Dagmar nådde skandinaviskt namnskick genom att den danske kungen Valdemar Sejr år 1205 äktade den böhmiska prinsessan Dragomir(a), vars namn i Danmark blev Dagmar. Namnet fick nytt liv under 1800-talet genom tidens medeltidsromantik, som fick sin främsta uttolkare i B.S. Ingemann och hans roman ”Valdemar Sejr”. Skandinavismen ledde till att namnet spreds till Sverige; det första belägget är från 1845. Dess popularitet var störst under 1800-talets senare hälft och 1900-talets början (t.ex. skådespelerskan Dagmar Ebbesen, 1891–1954) men har sedan dess dalat. Vid millennieskiftet fanns det omkring 12000 svenskor som hette Dagmar.

Rigmor infördes liksom Dagmar från Danmark under skandinavismens dagar. Även i det här fallet kan Ingemanns roman ”Valdemar Sejr” ha spelat en roll, eftersom dess unga hjältinna heter Rigmor. Det tidigaste exemplet på att namnet nått Sverige är från 1870. Det var populärt i Västsverige under 1930- och 40-talen (t.ex. psykologen Rigmor Robèrt, f. 1948) och bars vid millennieskiftet av omkring 4000 svenskor.

I de medeltida helgonkalendarierna var dagen ägnad åt minnet av två arabiska tvillingbröder, Cosmas och Damianus, som var verksamma i Mindre Asien som läkare och uträttade många under. De halshöggs för sin kristna tros skull och blev läkarnas och apotekarnas skyddshelgon. I svenska almanackor blev efterhand bara Damianus kvar, och hans namn byttes 1901 ut mot det likljudande Dagmar. Namnparet Dagmar – Rigmor introducerades genom tvånamnslängden från 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.