Diana

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Diana hör antagligen samman med latinets deus ’gud’.

Diana är mångudinna i den romerska mytologin, där hon tidigt kom att uppfattas som en motsvarighet till grekernas Artemis. Kulten av Diana har sitt ursprung i Latium där gudinnan dyrkades i en helig lund. Hon ansågs hjälpa kvinnor vid barnafödsel och ha makt över de vilda djuren, vilket ledde till att hon även blev jaktens gudinna. I Rom uppfördes det första Dianatemplet ungefär 500 år f.Kr.

Det första belägget för att Diana använts som förnamn i Sverige är från 1791. Det var en tid då den svenska överklassen var starkt påverkad av fransk kultur. Eftersom Diane var ett vanligt kvinnonamn i tidens franska adelskretsar kan man antagligen räkna med påverkan därifrån, även om namnet introducerades i sin latinska form.

I äldre tid var Diana ett ganska sällsynt namn i Sverige, men under 1900-talets senare hälft har det ökat markant i popularitet. Den här gången beror det på påverkan från engelskt namnskick där Diana förekommer i många olika sammanhang. Seriefiguren Fantomens älskade heter Diana, och en av 1950-talets mest spelade sånger var Paul Ankas ”Diana”. Under 1900-talets sista decennium inspirerades många svenskar att döpa sina döttrar efter den engelska prinsessan Diana som så tragiskt dog i en bilolycka 1997. Det kan avläsas i namnstatistiken: för ett kvartssekel sedan hette omkring 2000 svenska kvinnor Diana, vid millennieskiftet var antalet närmare 6000.

Det äldsta namnet på dagens datum, Valerius, bars av en biskop i Trier som levde på 200-talet. Det byttes 1901 ut mot det likljudande Valter, som i tvånamnslängden från 1993 fick bilda par med Vilma. I den nya namnlängden har Valter förts till Verner (17.8) och Vilma till Vilhelmina (26.5).

Diana är ett namn som inte förekom i äldre svenska almanackor och heller inte i 1901 års namnlängd. I tvånamnslängden från 1993 delade det 3 november med jägarnas skyddspatron Hubert. I den nya namnlängden har det för första gången fått sitt eget datum.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.