Elisabet, Lisbet

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Elisabet, Elisabeth, är en grekisk ombildning av det hebreiska Elisheba ’(min) Gud är fullkomlighet’. Lisbet är en försvenskning av Elisabet.

Elisabet förekommer i Gamla testamentet som namn på Arons hustru och i Lukasevangeliet som namn på Johannes Döparens mor, som var släkt med Jungfru Maria och fick besök av henne när Maria blivit havande (se 2.7). Det är emellertid inte någon av dessa kvinnor som är anledningen till att Elisabet är dagens namn. Den Elisabet som firas är ett ungerskt helgon, en kungadotter som levde 1207–31. Blott fjortonårig giftes hon bort med en lantgreve av Thüringen som sex år senare dog i pesten under ett korståg. Elisabet fördrevs från lantgrevens slott och anslöt sig till en Franciskanorden, där hon vårdade fattiga och sjuka tills hon dog vid tjugofyra års ålder.

Det tidigaste svenska belägget för namnet har stavningen Elizabet och är från 1286. Under medeltiden var de vanligaste formerna Elisiv (av ryska Elisaveta) och Elzaby (av tyska Elzebe). Under 1500-talet blev formen Elisabet allt vanligare, vilket kan bero på att den engelska drottningen Elizabeth I påverkade det svenska namnskicket. Under 1950-talet blev Elisabet ett modenamn, och även denna gång kan ett engelskt inflytande ha spelat in – drottning Elizabeth II kröntes 1952. Vid millennieskiftet fanns det omkring 188000 svenskor som hette Elisabeth och omkring 182000 som stavade namnet Elisabet. Slår man ihop de båda namnformerna blir siffran omkring 370000, vilket gör namnet till det näst vanligaste kvinnonamnet i Sverige. Bara Maria är vanligare med omkring 453000 belägg.

Den svenska formen Lisbet stavades tidigast (1423) Lisebet. Den blev populär på 1940- och 50-talen, särskilt med stavningen Lisbeth. Vid millennieskiftet fanns det omkring 19000 svenskor som hette Lisbeth och omkring 5500 som hette Lisbet.

Få svenska kvinnonamn har gett upphov till så många kortformer och smekformer som Elisabet. Redan Lisbet är en kortform, och ännu kortare är Lisa (se 20.9). Lisen är en smekform som visar en svag men tydlig uppgång i namnstatistiken. Allra kortast är Lis eller engelskans Liz. Från engelskan kommer också Beth och Betty. Formen Bettina är ursprungligen italiensk men har närmast lånats från tyskan och danskan. Vidare finns Elise (se 20.9) som nått oss från tyskan och franskan. Den vanligaste smekformen, som så gott som aldrig används som dopnamn, är Bettan.

I almanackan har Elisabet varit dagens namn från äldsta tid. Namnparet Elisabet – Lisbet introducerades i tvånamnslängden från 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.