Elise, Lisa

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Elise är en ursprungligen tysk och fransk kortform av Elisabet (se 19.11). Lisa är en svensk kortform av Elisabet.

Det äldsta belägget för Elise i svenskt namnskick är från 1761. Ungefär ett halvsekel senare komponerade Beethoven sitt pianostycke ”Für Elise”, som otaliga pianoelever har övat in. Stycket är tillägnat en kvinna vars identitet aldrig har blivit helt klarlagd. Elise förekom i vårt namnskick ännu under 1900-talets första årtionden men har sedan under lång tid varit ur bruk som tilltalsnamn. De senaste åren har det återkommit, om än i blygsam omfattning. Vid millennieskiftet bars det av omkring 9000 svenskor.

Namnformen Lisa har funnits i Sverige sedan mitten av 1500-talet och har ofta använts som en kortform av Elisabet och – i mindre utsträckning – Lovisa. Det förekommer även i benämningen lapplisa för parkeringsvakter (efter en religiös sångerska med artistnamnet Lapp-Lisa). Under 1900-talet, särskilt de sista decennierna, har det emellertid alltmer börjat användas som officiell namnform. 1999 hörde Lisa till de 30 vanligaste tilltalsnamnen på flickor födda detta år.

I många länder är dagens namn Eustachius efter ett helgon som i den katolska kyrkan räknas till de fjorton nödhjälparna. I Sverige har dagen varit en minnesdag för den mindre kända martyren Fausta, en jungfru som blott trettonårig blev martyr. Hennes namn försvann 1901 till förmån för Agda, som är den svenska formen av Agata. I tvånamnslängden från 1993 fick dessa båda namn bilda namnpar på dagens datum, vilket var ett mindre lyckat val eftersom Agatas minnesdag sedan mer än tusen år har varit 5.2. I den nya namnlängden har Agata och Agda placerats på det gamla datumet, och de namn som hamnade där 1993, Elise – Lisa, har förts till dagens datum.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.