Elsa, Isabella

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Det svenska kvinnonamnet Elsa är en kortform av Elisabet (se 19.11), ett ursprungligen hebreiskt namn med betydelsen ’Gud är fullkomlighet’. Isabella är en spansk ombildning av Elisabet.

Elsa är tidigast belagt 1422 och togs under de följande århundradena upp i flera svenska adelssläkter. Det verkliga genombrottet kom emellertid under 1800-talets senare hälft, vilket möjligen hänger ihop med att hjältinnan i Wagners opera ”Lohengrin” (1850) heter Elsa. Bland de många kända svenskor som då fick detta namn finns barnboksförfattarinnan Elsa Beskow (1874–1953) och ”Sibiriens ängel” Elsa Brändström (1888–1948). På 1920- och 30-talen fick namnet konkurrens av den engelska formen Elsie och den danska Else, och på 40- och 50-talen var sammansättningar som Else-Marie vanligare än Elsa. Vid millennieskiftet fanns det omkring 46000 svenskor som hette Elsa, medan omkring 10000 bar namnet Elsie och omkring 4000 hette Else.

Isabella, känt som spanskt drottningnamn, gjorde sitt inträde i svenskt namnskick 1564 när en dotter till Johan III döptes till Isabella. Det var länge rätt ovanligt men har fått en tydlig uppgång under 1900-talets två sista årtionden. Vid millennieskiftet fanns det omkring 7000 svenskor som hette Isabella. Vid samma tidpunkt hette omkring 6600 Isabelle och omkring 4000 Isabell. De båda vanligaste smekformerna är Isa respektive Bella.

Den gråaktiga gulvita isabellafärgen har enligt traditionen fått sitt namn av en spansk furstinna, som under en belägring lovade att inte byta sitt vita linne förrän den belägrade staden var intagen. Traditionen har främst knutits till drottning Isabella, gemål till Ferdinand II, och belägringen 1491–92 av det sista muslimska fästet på Pyreneiska halvön, Granada.

1700-talets almanacksutgivare placerade namnet Zenobius på dagens datum för att hugfästa minnet av en biskop och martyr i Mindre Asien. Namnet ändrades så småningom till femininformen Zenobia, som stod kvar till 1901, då den byttes ut mot

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.