Emma

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Emma har tyskt ursprung och är troligen en kortform av namn med förleden Ermin-, Irmin- ’hög’, ’väldig’ (t.ex. Irmintrud). Det kan även vara en senare kortform av namn som Emerentia och Emilia.

Emma förekom i tyska furstesläkter under medeltiden men föll sedan ur bruk till dess det återupplivades under den tyska romantiken vid 1700-talets slut. Det tidigaste svenska belägget är från 1766. När den tyska furstedottern Josefina av Leuchtenberg blev gift med kronprins Oskar, sedermera Oskar I, ville hon att deras första barn skulle heta Emma om det blev en flicka. Det ledde till att Emma kom in i almanackan samma år som barnet föddes, 1827. Men kronprinsessan fick en son, Gustaf, som blev känd som sångarprinsen.

Namnet Emmas popularitet höll i sig under hela 1800-talet och ledde bl.a. till att en ny sorts sittmöbel, en stoppad fåtölj med rundade former, fick benämningen emma. I början av 1900-talet hade namnet Emma hunnit bli omodernt, men vid slutet av seklet var det dags för en ny popularitetsvåg. Den nådde sin topp under 1900-talets fem sista år. Då var Emma det populäraste tilltalsnamnet bland landets nyfödda flickor. Den totala siffran på de svenskor som bar namnet steg från omkring 15000 i början av 70-talet till omkring 55000 vid millennieskiftet.

Dagens äldsta namn är Apollinaris. Det kom in i almanackorna till minne av en tidig kristen missionär, som sändes av aposteln Petrus till Ravenna och blev biskop där innan han led martyrdöden. Apollinaris byttes snart ut mot Apollonia, som i sin tur efterträddes av Emma. I tvånamnslängden från 1993 introducerades namnparet Emma – Emmy, men i den nya namnlängden står Emma åter som enda namn.

Det faktum att Emma kom in i almanackan så sent som 1827 visar att traditionen om fruntimmersveckan inte kan vara särskilt gammal. Gammal är däremot benämningen rötmånaden för den tid som tar sin början när solen går in i Lejonets tecken (22-24 juli). Ett annat namn på rötmånaden, hunddagarna, beror på att solen i början av perioden står nära ”Hundstjärnan” (Sirius).

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.