Engelbrekt

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Det tyska mansnamnet Engelbrekt är en variantform av Engelbert som återgår på det forntyska Engilberht, där förleden är namnet på ett folk (detsamma som vi möter i sammansättningen anglosaxisk) och efterleden -berth betyder ’lysande’ (jfr sv. bjärt och eng. bright).

År 1225 mördades en ärkebiskop Engelbert i Köln och blev helgonförklarad. Hans minnesdag i medeltida svenska kalendarier var 7 november, och på detta datum fanns hans namn i almanackorna fram till 1901. Denne ärkebiskop har inget att göra med den Engelbrekt som firas på dagens datum. Det är den svenske bergsmannen och bondeledaren Engelbrekt Engelbrektsson, som mördades på en ö i Hjälmaren 27 april 1436.

Även Engelbrekts far var bergsman och hade invandrat från Tyskland till Norbergs bergslag. Sonen blev ledare för ett uppror mot Erik av Pommern när denne gjorde anspråk på Sverige. Efter sin död blev Engelbrekt föremål för en stark helgonkult, koncentrerad till Örebro där hans kvarlevor bevarades. Sedan Sverige blivit protestantiskt blev han i stället en politisk symbolgestalt som förkroppsligade en frihetslängtande allmoge. Den bilden befästes av 1800-talets historieskrivning, och den har lett till att Engelbrekt är en av de få svenskar som utan att vara av vare sig kunglig släkt eller kyrklig betydelse har fått en kyrka uppkallad efter sig, nämligen Engelbrektskyrkan i Stockholm.

Även om Engelbrekts minne lever kvar, har hans namn inte fått någon större användning som dopnamn. De dialektala formerna Ingbrikt och Embrikt som förr fanns i Dalarna och Norrland är numera mycket sällsynta, och de som vid millennieskiftet hette Engelbrekt utgjorde bara omkring 600 personer.

I gamla almanackor var dagens namn Antimus efter en biskop i Mindre Asien som halshöggs under den diocletianska förföljelsen i början av 300-talet. Teresia, som år 1865 kom in i stället (se 26.4), fick 1901 ge plats åt Engelbrekt. I tvånamnslängden från 1993 åtföljdes Engelbrekt av Enok, men i den nya namnlängden har Enok utgått och lämnat kvar Engelbrekt som enda namn.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.