Erika

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Erika är femininformen av Erik, ett nordiskt namn som är sammansatt av ord med betydelsen ’ensam’ (eller möjligen ’alltid’) och ’härskare’ (se 18.5).

Dagens namn var ända från medeltiden och fram till 1901 Ericus translatus. Det som firades var att Sankt Eriks ben den 24 januari 1273 överfördes (translatus = överförd) från Gamla Uppsala kyrka till domkyrkan i Uppsala. Domkyrkan blev en vallfartsort, och skrinet med Eriks reliker fördes varje år runt åkrarna på Uppsalaslätten för att garantera god årsväxt. Den medeltida uppländska Erikskulten är förklaringen till att efternamnet Eriksson är vanligare i Uppland än i andra svenska landskap.

Medan namnet Erik är urgammalt, är femininformen Erika inte känd tidigare än från 1686. Under 1800-talet blev namnet så pass vanligt att det fick ersätta Ericus translatus på dagens datum i 1901 års namnlängd. I tvånamnslängden från 1993 åtföljdes Erika av det obesläktade Eira, men i den nya namnlängden står det åter som enda namn.

Erika är ett namn som har ökat påtagligt i frekvens under de senaste årtiondena. Det blev ett modenamn på 1980-talet och nådde sin allra högsta popularitet under 90-talets första hälft. Sedan dess har det gått tillbaka något i namnstatistiken, men det har fortfarande en plats någonstans i mitten på listan över de hundra vanligaste tilltalsnamnen bland nyfödda flickor. Vid millennieskiftet fanns det omkring 33000 kvinnor som hette Erika eller Erica. Under hela 1900-talet har namnet också varit vanligt i Tyskland.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.