Erland

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Erland är ett nordiskt mansnamn som brukar tolkas som ett ursprungligt binamn, identiskt med det fornnordiska adjektivet erlendr (örlendr) ’utländsk’, som övergått till att bli förnamn.

Erland var ett vanligt namn i Norden under hela medeltiden. Den danska och norska formen var Erlend. I Sverige finns det belagt alltifrån 1200-talet. Det levde kvar som arvnamn i flera släkter, bland annat i Värmland (t.ex. släkten Hofsten). Två kända romaner har bidragit till att en senare tid gärna förbinder det med nordisk medeltid. I Viktor Rydbergs ”Singoalla” (1865) heter den unge riddaren Erland, och Sigrid Undset låter en av personerna i ”Kristin Lavransdatter” (1920–22) bära namnet Erlend.

I Sverige fick namnet en uppgång årtiondena kring sekelskiftet 1900 (t.ex. tonsättaren Erland von Koch, f. 1910), och populariteten höll i sig till 1920- och 30-talen (t.ex. skådespelaren Erland Josephson, f. 1923). Under senare hälften av 1900-talet har det minskat i frekvens, och vid millennieskiftet låg siffran på de svenskar som heter Erland omkring 11000.

I gamla almanackor var dagens namn Erhard efter en tysk biskop som verkade i Regensburg på 600-talet. Han blev helgonförklarad som Sankt Erhardus, och hans namn finns kvar på dagens datum i bl.a. danska och tyska almanackor. I Sverige byttes det 1901 ut mot det likljudande och betydligt vanligare Erland. I tvånamnslängden från 1993 fick Erhard återkomma och bilda namnpar med Erland, men i den nya namnlängden står Erland åter som enda namn.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.