Eva

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Eva är ett kvinnonamn av hebreiskt ursprung som brukar översättas ’(som har liv’, ’levande’.

Enligt den bibliska berättelsen om Adam och Eva i Edens lustgård skapade Gud Eva av Adams revben. I Bibeln står det att hon fick namnet Eva, eftersom hon skulle bli moder åt allt levande. Härledningen av namnet Eva ur det hebreiska hay ’levande’ är sannolikt en folketymologi, men den återges fortfarande i namnböckerna eftersom ingen bättre tolkning har presenterats. Myten om hur Eva lockas av ormen att plocka den förbjudna frukten har tagits till intäkt för en nedvärdering av kvinnor; kyrkofäderna kontrasterade t.ex. Evas olydnad mot Jungfru Marias lydnad. På grund av detta synsätt användes Eva knappast alls som förnamn under medeltiden.

Efter reformationen kom en rad gammaltestamentliga namn in i svenskt namnskick, däribland Eva. Det äldsta belägget är från 1472. Under ett par århundraden var namnet vanligare i det svenskspråkiga Finland än i Sverige, men vid mitten av 1900-talet blev det ett modenamn hos oss, och på 1950-talet var Eva det allra populäraste tilltalsnamnet på nyfödda flickor. Vid denna tid förekom det också i sammansättningar som Eva-Lena och Eva-Britt. Populariteten avtog under 1900-talets sista decennier, och 1999 fanns Eva inte längre kvar på listan över de 100 populäraste flicknamnen. Vid millennieskiftet bars namnet av omkring 196000 kvinnor. Ytterligare omkring 7000 stavade sitt namn Ewa. Slår man ihop de båda formerna placerar sig Eva/Ewa på sjätte plats bland de svenska kvinnonamnen. Bara Maria, Elisabet/Elisabeth, Anna, Margareta/Margaretha och Kristina/Christina är vanligare.

Före 1901 stod både Adams och Evas namn i våra almanackor på dagens datum, vilket de fortfarande gör i en del länder. Den teologiska tankegången bakom placeringen var att Jesu födelse den 25 december innebar början på en ny tideräkning. Därför valde man att låta den sista dagen före juldagen representeras av det människopar som inledde den gamla tideräkningen. Sedan 1901 har Eva stått som julaftonens enda namn.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.