Fanny, Franciska

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Fanny är en engelsk smekform av det latinska Francisca, som är en femininform av Franciscus. Detta namn är i sin tur en latinisering av det italienska Francesco ’den franske’, ’fransmannen’ (se 4.10).

Fanny var ett populärt namn i England på 1700-talet och fick under det följande seklet spridning också i Sverige. Det äldsta svenska belägget är från 1788. En bidragande orsak till att många av 1800-talets unga flickor fick namnet (t.ex. konstnärinnan Fanny Brate, 1861–1940, författarinnan Fanny Alving, 1874–1955) var de dikter som Frans Michael Franzén på 1820-talet riktade till sin sångmö Fanny.

Under största delen av 1900-talet var det relativt få flickor som fick namnet Fanny. Ännu i början av 70-talet bars det bara av omkring 2000 kvinnor. Uppgången kom på 90-talet efter Ingmar Bergmans film ”Fanny och Alexander”. Vid mitten av 90-talet hörde Fanny till de 20 populäraste tilltalsnamnen på nyfödda flickor, och vid millennieskiftet bars det av omkring 7500 personer.

Franciska har funnits i svenskt namnskick sedan 1694 men var länge ytterst sällsynt. Om man räknar ihop alla stavningsvarianter bars det i början av 1970-talet bara av omkring 350 personer. Under 90-talet har frekvensen ökat något, och vid millennieskiftet var motsvarande siffra omkring 800.

Före 1901 var dagens namn Apollonia till minne av ett helgon som dog martyrdöden i Alexandria på 200-talet. I hennes martyrium ingick att hon fick tänderna utslagna, vilket har lett till att hon är tandläkarnas och även deras patienters skyddshelgon. Namnet byttes i 1901 års namnlängd ut mot Fanny. I tvånamnslängden från 1993 lanserades namnparet Fanny – Betty, men i den nya namnlängden har Betty fått ge plats åt Franciska.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.