Ferdinand, Nanna

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Ferdinand motsvarar det spanska Fernando (Hernando), som i sin tur är av germanskt ursprung och nådde Spanien med västgoterna på 400-talet e.Kr. Det är sammansatt av ord med betydelsen ’fred’ och ’djärv’. Kvinnonamnet Nanna är nordiskt och troligen bildat av ett germanskt ord för ’djärv’.

Det helgon som bidragit till att göra namnet Ferdinand spritt är främst Sankt Ferdinand av Kastilien, som var kung på 1200-talet och blev helgonförklarad sedan han hade trängt tillbaka morerna från det land de erövrat i södra Spanien. Ferdinand har varit ett vanligt kunganamn på den pyreneiska halvön. Mest känd är väl kung Ferdinand II (1452–1516) som tillsammans med sin drottning Isabella förknippas med Columbus upptäckt av Amerika. Men även tysk-romerska kejsare och kungar i södra och sydöstra Europa har burit namnet.

Ferdinand har förekommit i Sverige sedan slutet av 1600-talet. Det var ett modenamn under senare hälften av 1800-talet (t.ex. arkitekten Ferdinand Boberg, 1860–1946) men har haft en vikande tendens under hela 1900-talet. Vid millennieskiftet bars det av omkring 2600 personer.

Nanna är i den nordiska gudasagan namnet på Balders maka som dog av sorg när Balder blivit skjuten av mistelpilen. Den nordiska namnrenässansen vid 1800-talets början ledde till att Nanna blev ett populärt namn i alla de nordiska länderna; det äldsta svenska belägget är från 1802. En av dem som fick namnet var Nanna Svartz (1890–1986) som var Sveriges första kvinnliga professor i medicin. Under 1900-talet har Nanna varit rätt ovanligt. Det fanns omkring 2700 kvinnor i Sverige som hette Nanna vid millennieskiftet.

Ferdinand har funnits på dagens datum i almanackan sedan 1721. I tvånamnslängden från 1993 sammanfördes namnet med det obesläktade Florence. I den nya namnlängden har Nanna flyttats från sitt tidigare datum (5.4) och bildar namnpar med Ferdinand.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.