Finn

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Finn är ett mansnamn av nordiskt ursprung med betydelsen ’finne’. I gammal tid har ordet ’finnar’ använts även om samer och fått beteckna kringresande i motsättning till bofasta bönder.

I fornsvenskan finns namnet Finne som kortform av namnen Finnulf och Finvid. Alltsedan 1300-talet har namnet Finn varit känt i förbindelse med en sägen om Lunds domkyrka. Sankt Laurentius, som framställs som en lundensisk präst, kommer överens med en främling om att denne ska bygga kyrkan. I betalning kräver han sol och måne och prästens ögon, men om prästen kan säga vad han heter innan kyrkan står färdig, ska han göra arbetet utan ersättning. Prästen lyckas få veta att främlingen heter Finn och slipper ifrån betalningen. I yngre sägentradition heter det att Finn är en jätte, och så framställs han även av Tegnér i hans dikt ”Jätten Finn”.

Namnet har varit ovanligt i äldre tid men fick en uppgång under 1800-talets senare hälft (t.ex. polarforskaren Finn Malmgren, 1895–1928). Vid millennieskiftet fanns det omkring 1000 män i Sverige med namnet Finn.

Det äldsta namnet på dagens datum var Gallus efter en irisk munk som på 600-talet kom till Schweiz. Enligt legenden fick han hjälp av en björn med att bära virke när han byggde sig en bostad på den plats som efter honom kallas Sankt Gallen. I det svenska bondesamhället var Gallus en märkesdag för hur nästa års skörd skulle bli. I södra och mellersta Sverige har det funnits ett rim: ”Regnar det på Galle / växer det korn på knalle.”

Innebörden är att regn på Gallusdagen betyder god skörd: då växer det till och med på hårda bergknallar. I 1901 års namnlängd var dagens namn Fingal. I tvånamnslängden från 1993 fick Fingal sällskap av det likljudande men obesläktade namnet Finn. I den nya namnlängden står Finn kvar som enda namn, medan Fingal återfinns på 27.6.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.