Fredrik, Fritz

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Fredrik är den svenska formen av det tyska mansnamnet Friedrich. Den fornhögtyska formen Friduric är sammansatt av fridu ’fred’ och rik ’härskare’. Fritz är en tysk smekform för Friedrich.

Fredrik har varit ett tyskt kejsar- och furstenamn sedan Fredrik Barbarossas tid (ca 1122–90). Alltsedan 1523 har det även varit det ena av de två kunganamnen i Danmark; det andra är Kristian. I Sverige har namnet Fredrik förekommit sedan början av 1300-talet, men det fick ingen större spridning förrän på 1700-talet. Förklaringen är att vi då hade två kungar med detta namn, Fredrik I (1676–1751) och hans efterföljare Adolf Fredrik (1710–71). En av 1700-talets mest framträdande regenter i Europa, Fredrik II (kallad Fredrik den store) av Preussen, bidrog också till att göra det populärt.

Fredrik var ett vanligt namn vid sekelskiftet 1900 och återkom som modenamn under 1970- och 80-talen. Under 70-talet låg det på första plats bland namnen på nyfödda pojkar i Sverige. Populariteten har avtagit något sedan dess, men ännu vid millennieskiftet hörde det till de 40 populäraste pojknamnen. Antalet svenskar som i dag heter Fredrik är omkring 91000. Namnet har den engelska kortformen Fred som var särskilt populär på 1930- och 40-talen (t.ex. trubaduren Fred Åkerström, 1937–85) och de likaså engelska smekformerna Freddy, Freddie.

Fritz har använts som förnamn i Sverige sedan 1621. I Tyskland har den familjära benämningen på kejsar Fredrik den store sedan länge varit ”der alte Fritz”. Bland kända svenskar som burit namnet finns hovmannen och tecknaren Fritz von Dardel (1817–1901) och konstnären och visdiktaren Fritz Sjöström (1923–96). Under det senaste halvseklet har det knappast alls varit i bruk. Vid millennieskiftet bars det av omkring 5000 svenskar.

Namnet Fredrik kom in i almanackan 1702 till minne av en biskop i Utrecht som helgonförklarades efter sin död år 838. I tvånamnslängden från 1993 åtföljdes Fredrik av Fred, som i den nya namnlängden har utgått till förmån för Fritz (tidigare 18.2).

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.