Gerda, Gerd

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Gerda (även stavat Gärda) kan antingen vara en ombildning av Gerd eller en kortform av tyska Gerdeke, som är en diminutivform av Gertrud. Kvinnonamnet Gerd (även stavat Gärd) är av nordiskt ursprung och bildat till gård, möjligen i en äldre abstrakt betydelse ’skydd’, ’hägn’. Det kan också tolkas som ’hon som hör till gården’.

I den förkristna nordiska mytologin är Gerd den fagra jättedotter som blev guden Frejs maka, men som personnamn tycks det förr bara ha förekommit som efterled i sammansättningar, t.ex. Ingegerd. I Tegnérs diktcykel ”Gerda”, även kallad ”Helgonabacken”, är Gerda namnet på en jättekvinna, dotter till jätten Finn som enligt sägnen byggde Lunds domkyrka.

Både Gerda och Gerd är namn som introducerades i Sverige under 1800-talets nordiska namnrenässans. Gerda var ett modenamn i Sverige på 1860- och 70-talen som behöll sin popularitet fram till 1900-talets två första decennier. Det efterträddes som modenamn av Gerd som hade sin höjdpunkt på 1930- och 40-talen. Antalet svenskor med namnet Gerda eller Gärda var vid millennieskiftet omkring 8000. De som hette Gerd eller Gärd var vid samma tidpunkt omkring 26000.

I våra äldsta almanackor stod namnet Theodorus på dagens datum. Det efterträddes av Fidelis, som en gång burits av en kristen martyr i Nordafrika. Axel kom in i almanackan 1766 och stod kvar till 1901, då det ersattes av Gerda. Gerd tillkom i tvånamnslängden från 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.