Gertrud

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Gertrud är ursprungligen tyskt och sammansatt av fornhögtyska ger ’spjut’ och trud ’kraft’.

Det helgon som fick sin minnesdag på dagens datum är Sankta Gertrud (626–659), abbedissa i det belgiska klostret Nivelles. Mot slutet av medeltiden blev hon mycket populär som de vägfarandes helgon. Dessutom är hon trädgårdsmästarnas skyddspatron och har åkallats i besvärjelseformler mot råttor och möss. Tyskar som har slagit sig ner utanför sitt hemland har överallt byggt kyrkor åt Sankta Gertrud, så även i Stockholm, där Tyska kyrkan i Gamla stan är helgad åt henne. Namnet har en plats i den svenska litteraturen genom Hjalmar Söderbergs skådespel ”Gertrud” (1906), där man finner det berömda citatet: ”Jag tror på köttets lust och själens obotliga ensamhet.”

Namnet Gertrud har funnits i Sverige sedan slutet av 1200-talet. I inget svenskt landskap har det varit så utbrett som på Gotland, vilket inte förvånar med tanke på de täta kontakterna mellan Gotland och Tyskland under medeltiden. En vanlig gotländsk form på 1700- och 1800-talen var Gartru. Under hela 1900-talet har namnet varit på tillbakagång, och vid millennieskiftet var antalet svenska kvinnor som hette Gertrud omkring 16000. Nutida smekformer är Gertie och Gerty.

På Gotland har Gertruddagen av hävd varit en viktig märkesdag. Den dagen började sommarhalvåret; då började man äta ett extra kvällsmål och gick till sängs utan att tända ljus först. Om vädret på Gertruddagen fanns ett skämtsamt talesätt: man sa att Gertrud brukar gästa Bengt. När hon reser (17.3) är hon glad (solsken), men när hon lämnar honom gråter hon (= regn Bengtdagen).

I almanackorna har Gertrud varit dagens namn sedan äldsta tid. I tvånamnslängden från 1993 stod dessutom Görel, men i den nya namnlängden är Gertrud åter enda namn.

På Irland och i USA är 17 mars Sankt Patricks dag som högtidlighålls med parader och symboliseras av ett grönt klöverblad.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.