Gottfrid

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Gottfrid är ett mansnamn av tyskt ursprung, vars fornhögtyska form Godafrid är sammansatt av got ’gud’ och fridu ’fred’.

Gottfrid var under medeltiden ett vanligt namn i både tyska och franska områden. Hertigen Gottfrid av Bouillon (ca 1060–1100) var ledare för det första korståget till Jerusalem, som erövrades 1099. Den franske feodalherren Gottfrid (fr. Geoffroi) Plantagenet (1113–51) var far till den engelske kungen Henrik II som inledde huset Plantagenets mer än 300-åriga styre i England. Hans namn bevarades i engelskt namnskick i formen Geoffrey.

I Sverige har namnet Gottfrid funnits sedan 1626, tidigast i formen Gotfried. Det var inte ovanligt under 1800-talet men har sedan dess varit föga använt som tilltalsnamn. Vanligast förekommande är det i Dalarna. Även stavningen Gottfried förekommer (t.ex. dramatikern och revyförfattaren Gottfried Grafström, f. 1934). Vid millennieskiftet fanns det omkring 4000 svenskar som hette Gottfrid.

I gamla almanackor var dagens namn Ireneus till minne av en kristen martyr på 300-talet i Sirmium i nuvarande Serbien. Namnet byttes 1901 ut mot Gottfrid, som i tvånamnslängden kombinerades med Gotthard (tidigare 5.5). I den nya namnlängden står Gottfrid åter som enda namn, sedan Gotthard flyttats tillbaka till sitt gamla datum.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.