Gotthard, Erhard

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Gotthard är ett mansnamn av tyskt ursprung, vars fornhögtyska form Godahard är sammansatt av got ’gud’ och harti, herti ’hård’. Även mansnamnet Erhard har tyskt ursprung och är sammansatt av ord med betydelsen ’ära’ och ’hård’.

Det helgon som har gjort namnet Gotthard känt i de tyskspråkiga länderna och Sverige var en biskop Gotthard i Hildesheim som verkade på 1000-talet. Hans namn lever främst kvar i Sankt Gotthardspasset och Sankt Gotthardstunneln i Schweiz.

Namnet fanns i Sverige redan under medeltiden i den lågtyska formen Godert, Gödert. I sin nuvarande form är det belagt sedan 1600-talet. Det var ganska vanligt i södra Sverige ännu i början av 1900-talet (t.ex. organisten Gotthard Arnér, f. 1913). Vid millennieskiftet bars det av omkring 2000 personer.

Även namnet Erhard står i almanackan till minne av en tysk biskop, Sankt Erhard av Regensburg som levde på 600-talet. Hans dag var tidigast 8 januari, och där fanns hans namn ännu i 1901 års namnlängd. Namnet Erhard har använts i Sverige sedan 1678 men bärs i dag bara av omkring 700 personer.

Gotthard var dagens namn redan i de äldsta svenska almanackorna. I tvånamnslängden från 1993 fördes namnet till Gottfrid (15.2) och ersattes på dagens datum av Vivianne (nu 20.2) och Vivan. I den nya namnlängden är Gotthard tillbaka, nu i sällskap med Erhard.

I hela den katolska världen är dagens namn Pius.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.