Gunnar, Gunder

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Gunnar är ett mansnamn av nordiskt ursprung, sammansatt av gunnr ’strid’ och en efterled med betydelsen ’krigare’. Namnet betyder alltså ’stridsman’, ’krigare’. Gunder är en dansk motsvarighet till Gunnar.

Gunnar var vanligt i Norden under vikingatiden och medeltiden; man möter det bland annat på runstenar och i den isländska ”Njals saga”, där huvudpersonen heter Gunnar på Lidarände. I Sverige vittnar bl.a. sockennamnen Gunnarsjö och Gunnarsnäs om dess medeltida utbredning. Den forntyska motsvarigheten till Gunnar är Gundheri, som gav upphov till Günther. Detta namn, stavat Gynter, nådde redan under medeltiden Sverige genom inflyttade tyskar.

I nyare tid bevarades namnet Gunnar främst i de västsvenska landskapen. Ett exempel är ”Gluntarnas” upphovsman, västgöten Gunnar Wennerberg (1817–1901), som bar samma förnamn som sin far. Men i stort sett var namnet sällsynt i Sverige under 1800-talet fram till dess att Viktor Rydberg gjorde det populärt genom dikten ”Snöfrid” (1882) och romanen ”Vapensmeden” (1891). Under de följande årtiondena ökade dess frekvens raskt, och under 1910- och 20-talen var det ett av de tre populäraste mansnamnen i Sverige. Med sina omkring 139000 bärare hör det fortfarande till de tio vanligaste mansnamnen i Sverige.

Gunder är den vanligaste variantformen till Gunnar. Den finns belagd i svenskt namnskick sedan 1300-talet och blev populär på 1940-talet genom löparen Gunder Hägg (f. 1918). Vid millennieskiftet fanns det omkring 800 svenskar som hette Gunder. Andra former är de västsvenska Gunde, känd genom skidlöparen Gunde Svan (f. 1962), och Gunne. En latinisering av den sistnämnda namnformen är Gunno som blivit bekant genom den i Dalsland uppvuxne barockskalden Gunno Dahlstierna (1661–1709), författare till ”Göta kämpavisa” och ”Kungaskald”.

Gunnar kom in i almanackan på dagens datum år 1901. Innan dess var dagens namn Julianus till minne av en martyr på 300-talet. Namnparet Gunnar – Gunder introducerades genom tvånamnslängden från 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.