Gurli, Leila

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Gurli är ett kvinnonamn av orientaliskt ursprung som enligt en tolkning går tillbaka på sanskritordet gauri ’vit’. Leila är ett arabiskt namn och betyder ’natt’.

Den gamla arabiska sagosamlingen ”Tusen och en natt” kom första gången ut i tryck i Frankrike i början av 1700-talet. Den gjorde stor succé i Europa och ledde till att orientaliska namn som Gurli och Leila kom på modet under det följande århundradet. Det tidigaste svenska belägget för Gurli är från 1825. Namnet var särskilt populärt i början av 1900-talet men har sedan dess gått tillbaka. Vid millennieskiftet fanns det omkring 4000 kvinnor som hette Gurli.

Leila nådde svenskt namnskick vid ungefär samma tid som Gurli; det tidigaste belägget är från 1834. Till skillnad från Gurli är det vanligt bland den arabiska och iranska befolkningen i dagens Sverige, vilket har lett till en uppgång under senare år. Vid millennieskiftet fanns det omkring 3000 svenskor som hette Leila.

Fram till 1901 hyllade man minnet av kyrkofadern Augustinus på dagens datum, vilket fortfarande är fallet i de flesta europeiska länder. Namnet förkortades i 1901 års namnlängd till Augustin men blev trots detta aldrig vanligt i Sverige. I tvånamnslängden från 1993 ersattes det av det obesläktade namnparet Gurli – Gull. I den nya namnlängden har Leila kommit in i stället för Gull därför att det i likhet med Gurli har persiskt ursprung.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.