Gustav, Gösta

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Gustav är ett mansnamn av omdiskuterat ursprung. Den vanligaste uppfattningen är att det går tillbaka på ett svenskt binamn, Götstaf, med betydelsen ’göternas stav’ (dvs. stöd). Det har även föreslagits att det kan gå tillbaka på ett nordvästslaviskt Gostislav. Gösta har länge varit i bruk som en talspråklig form av Gustav.

Gustav är ett specifikt svenskt kunganamn. Den förste kung som bar det, Gustav Vasa, hade ärvt det från Stureätten varifrån hans farmor kom. Själv stavade han sitt namn Göstaff eller Gustaff. Den sannolikt äldsta formen Götstaf finns belagd sedan 1225. Namnet förekom i olika stavningar i flera medeltida frälsesläkter och blev mot slutet av medeltiden även ett bondenamn, främst i Västsverige.

1774, när Gustav III var kung, kom namnet Gustav in i almanackan på dagens datum. Det skedde till minne av att Gustav Vasa hade valts till kung av en riksdag i Strängnäs den 6 juni 1523. Tidigare var dagens namn Candida efter en kvinnlig romersk martyr i början av 300-talet.

Gustav III förhärligade i sina skådespel de båda föregående kungarna med namnet Gustav. Under hans regeringstid ökade också namnets popularitet och blev vanligt även bland allmogen. Det förblev populärt under hela 1800-talet men hade därefter en nedgång som höll i sig ända till 1990-talet. Då fanns Gustav åter bland de mest använda pojknamnen (på 17:e plats år 1999). Vid millennieskiftet fanns det omkring 130000 svenskar som hette Gustav eller Gustaf. En vanlig smekform (som även kan vara en smekform av August) är Gusten.

Formen Gösta blev på modet i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet (t.ex. skådespelaren Gösta Ekman d.ä., 1890–1938). Selma Lagerlöf valde alltså ett namn som låg i tiden till hjälten i sin debutroman ”Gösta Berlings saga” (1891). Under senare hälften av 1900-talet har namnet knappast alls varit i bruk. Antalet svenskar som hette Gösta var vid millennieskiftet omkring 43000. Namnparet Gustav – Gösta har funnits i almanackan sedan 1993.

Firandet av Svenska flaggans dag på Gustavsdagen går tillbaka till 1916. Länge ägde det rum på Stockholms Stadion, men 1963 flyttades det till Skansen. Sedan 1983 är 6 juni Sveriges nationaldag.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.