Håkan, Hakon

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Håkan är den nutida svenska formen av det gamla fornvästnordiska mansnamnet Hákon, som även i Sverige tidigast hade formen Hakon. Namnets betydelse är omdiskuterad. Förleden kan vara ett ord med betydelsen ’hög’, medan efterleden betyder ’ättling’.

Namnet finns på runstenar i formen Hakun. Det fanns i förkristen tid i hela Norden men enbart som stormansnamn. I Norge var Håkon namnet på en rad kungar mellan 900- och 1300-talet. Det återupptogs i vår tid av Håkon VII (1872–1957) som var nuvarande kung Harald V:s farfar. I Sverige fanns det mot slutet av 1000-talet en kung av västgötsk börd som hette Håkan med binamnet Röde.

I Danmark är den latiniserade formen av namnet Haquinus känd sedan 1000-talet. Ärkebiskopen och psalmdiktaren Haquin Spegel (1645–1714) var född i Ronneby i Blekinge som då ännu tillhörde Danmark. Till hans minne stod namnet Haquin några år på 1790-talet i almanackan på hans dödsdatum, 16.5, men lyckades aldrig konkurrera ut helgonnamnet Peregrinus.

När Håkan så småningom kom in i almanackan genom 1901 års namnlängd, valde man i stället att placera namnet på Spegels födelsedatum, som är just 14.6. Det namn som fick utgå, Elisa, är ett mansnamn som bars av en gammaltestamentlig profet, omtalad i Kungaböckerna. I tvånamnslängden från 1993 var namnet Håkan sammanfört med det obesläktade Heidi (se 5.9) som i den nya namnlängden har bytts ut mot Hakon.

Håkan var ett populärt namn på 1950- och 60-talen, och vid millenieskiftet fanns det omkring 54000 svenskar som hette så. Formen Hakon är i dag mycket sällsynt och bärs bara av omkring 200 personer som främst bor i södra Sverige.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.