Hemming, Henning

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Hemming är ett mansnamn av nordiskt ursprung, vars betydelse är omdiskuterad. Den mest sannolika tolkningen är att det ursprungligen är ett binamn, bildat till fornvästnordiska hamr ’förklädnad’, ’skepnad’ och besläktat med forntyska Haming. Henning är ett mansnamn av tyskt ursprung, avlett av Johannes eller Henrik.

Hemming är ett mansnamn av nordiskt ursprung, vars betydelse är omdiskuterad. Den mest sannolika tolkningen är att det ursprungligen är ett binamn, bildat till fornvästnordiska hamr ’förklädnad’, ’skepnad’ och besläktat med forntyska Haming. Henning är ett mansnamn av tyskt ursprung, avlett av Johannes eller Henrik.

Namnet Hemming finns redan på runstenar. Under medeltiden var det särskilt vanligt i östra Sverige. Biskop Hemming av Åbo (död 1366), som stod den heliga Birgitta nära och fungerade som hennes budbärare till påven, var född i Uppland. Han blev saligförklarad och skrinlagd i Åbo domkyrka men hann inte bli kanoniserad som helgon innan reformationen nådde Norden. I senare tid har namnet Hemming varit vanligast i Värmland och Jämtland. I dag bärs det bara av omkring 400 personer.

Henning kom in i svenskt namnskick på 1300-talet genom inflyttade tyskar och trängde så småningom undan Hemming. Namnet var populärt under 1800-talet och i början av 1900-talet. Författaren Henning Mankell (f. 1948) bär det efter sin farfar, som var tonsättare och född 1868. Vid millennieskiftet fanns det omkring 9000 personer som hette Henning.

I gamla almanackor stod namnet Hemming på dagens datum. År 1797 ersattes det av Henning, som då hade hunnit bli betydligt vanligare än Hemming. I tvånamnslängden från 1993 återfick Hemming den plats namnet hade haft i gammal tid genom att namnet flyttades från 8.4 och sammanfördes med Henning på dagens datum.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.