Henrik

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Henrik är den svenska formen av det tyska mansnamnet Heinrich. Det anses ha utvecklats ur ett fornhögtyskt Haimirich, sammansatt av ord med betydelsen ’hem’ och ’härskare’.

Den Henrik som har gett dagen dess namn är biskop Henrik, Finlands skyddshelgon. Han sägs ha varit en engelsman som år 1160, efter en kort tids missionsverksamhet i Finland, blev dräpt av bonden Lalli sedan han ålagt denne botgöring för ett mord. Enligt legenden straffades Lalli på de hemskaste sätt för sitt brott. När han satte på sig biskopens mitra fastnade den på hans huvud. Han var tvungen att slita den av sig, varvid hela svålen följde med. Senare blev han uppäten av råttor. Henriks reliker fördes till Åbo domkyrka, som blev en viktig medeltida vallfartsort. I den kyrkliga konsten framställs han i biskopsskrud, trampande på Lalli.

En hel rad europeiska kungar har burit namnet Henrik. I England regerade inte mindre än åtta kungar med detta namn mellan åren 1100 och 1547. Den siste, Henrik VIII, har gått till historien som en typisk renässansfurste, kraftfull och oberäknelig, mot slutet av sitt liv sjukligt misstänksam.

Han var gift sex gånger och lät halshugga två av sina drottningar.

I de nordiska länderna kom namnet in tidigt via lågtyskan och blev efterhand det vanligaste tyska namnet i Norden. Det äldsta svenska belägget är från 1208. Äldre stavningar har varit Hendrik och Hindrik. Under hela 1900-talet har namnets popularitet varit i stigande. Den nådde en höjdpunkt under 70-talet men visar inga tecken på att avta: för ett kvartssekel sedan hette omkring 30000 svenskar Henrik eller Henric, vid millennieskiftet hade siffran stigit till omkring 62000. Den vanligaste smekformen är Henke.

Henriksdagen eller Hindersmäss har varit en av januaris viktigaste folkliga märkesdagar. Särskilt många är traditionerna i Norrbotten som har påverkats av den finska kulten av biskop Henrik. Både i Norrbotten och Finland har man räknat Henriksdagen som den dag då det är midvinter eller halvliden vinter. Då skulle hälften av höet till kreaturen finnas kvar i ladan. ”Henrik delar höet”, sa man.

I Örebro har det ända sedan medeltiden hållits en Hindersmässmarknad. Förr ägde den alltid rum på Henriksdagen, men numera är den flyttad till 26 januari. Den var under tidigare århundraden en viktig mötesplats för bergsmännen och de grosshandlare som skulle se till att det svenska järnet nådde ut i Europa.

I almanackorna har Henrik varit dagens namn från äldsta tid. I tvånamnslängden från 1993 introducerades namnparet Henrik – Henry, men i den nya namnlängden står Henrik åter som enda namn. Det är en markering av dagens betydelse som gammal märkesdag. Naturligtvis kommer den även i fortsättningen att fungera som namnsdag för de omkring 20000 svenskar som heter Henry, liksom för Henri, Heinrich, Enrique, Enrico och Heikki.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.