Herman, Hermine

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Herman är ett ursprungligen tyskt mansnamn, vars fornhögtyska form Heriman är sammansatt av heri ’(krigs)här’ och man ’man’. Hermine är en nyklassicistisk femininform av Herman som lanserades i 1700-talets Tyskland.

Namnet Herman är känt i Sverige sedan 1200-talet och blev tidigt ett vanligt namn, antagligen på grund av likheten med det fornsvenska namnet Härmund som det kom att tränga ut.

I Tyskland fick namnet Hermann förnyad aktualitet under romantiken genom Goethes diktverk ”Hermann und Dorothea” (1797). Namnet var populärt i både Danmark och Sverige under 1800-talet och 1900-talets början (t.ex. poeten Herman Sätherberg, 1812–97, den danske författaren Herman Bang, 1857–1912). Under största delen av 1900-talet har det varit omodernt, men för några år sedan vände trenden och pekar nu uppåt.

Vid millennieskiftet fanns det omkring 7500 personer som hette Herman. Hermine kom in i svenskt namnskick på 1800-talet. Namnet har aldrig varit vanligt i Sverige och bars vid millennieskiftet av omkring 500 kvinnor.

Herman har funnits i almanackan på dagens datum sedan 1765. Det tidigare namnet, Hermagoras, stod där till minne av en norditaliensk biskop som led martyrdöden tillsammans med sin diakon Fortunatus. Namnparet Herman – Hermine introducerades genom tvånamnslängden från 1993.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.