Hilding

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Hilding är av nordiskt ursprung och avlett av fornisländskans hildr ’strid’. Det fornisländska substantivet hildingr betyder ’hövding’.

Hilding blev populärt på 1800-talet genom Tegnérs ”Frithiofs saga” som börjar med raderna: ”Där växte uti Hildings gård / två plantor under fostrarns vård.” De två plantorna är Frithiof och Ingeborg, och Hilding är namnet på deras fosterfar.

Det äldsta svenska belägget för namnet Hilding är från 1842. Det var betydligt vanligare årtiondena kring 1900 än vad det är i dag. Bland dem som då fick namnet finns tonsättaren Hilding Rosenberg (1892–1985) och kommunistpartiets ledare 1951–64 Hilding Hagberg (1899–1993). Från och med 1930-talet har Hilding varit i stort sett ur bruk som tilltalsnamn. Vid millennieskiftet bars det av omkring 7000 personer, av vilka många var gotlänningar eller norrlänningar.

I gamla almanackor var dagens namn Hilarius efter en påve på 400-talet. Det ersattes 1901 av Hilding, säkert därför att de båda namnen börjar med samma bokstäver. I tvånamnslängden från 1993 sammanfördes Hilding och Hulda, men i den nya namnlängden har Hulda flyttats (se 8.9) och Hilding står kvar som enda namn.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.