Hjalmar, Helmer

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Hjalmar är ett nordiskt mansnamn, sammansatt av urnordiska helma ’hjälm’ och ett namnelement -ar med betydelsen ’krigare’. Helmer har tyskt ursprung och är sannolikt en motsvarighet till det nordiska Hjalmar. En annan möjlighet är att det återgår på fornhögtyska Heilmar, som är sammansatt av heil ’frisk’ och mar ’berömd’.

Hjalmar förekommer inte i det svenska runstensmaterialet, däremot i två isländska sagor om den svenske hjälten Hjalmar den hugstore, som dör i ett envig innan han hinner förenas med sin älskade, konungadottern Ingeborg i Uppsala. I danska medeltidsballader möter man formen Hjælmer.

Hjalmar var ett av de första vikinganamnen som togs upp i Sverige under den nordiska namnrenässansen; det tidigaste belägget är från 1781. Det blev under 1800-talet det allra vanligaste mansnamnet, som gavs åt många sedermera välkända offentliga personer i Sverige (t.ex. politikern Hjalmar Branting, 1860–1925, och författarna Hjalmar Söderberg, 1869–9941, och Hjalmar Bergman, 1883–1931). Under 1900-talet har namnet spelat en obetydlig roll i namngivningen, och vid millennieskiftet var siffran på svenskar som heter Hjalmar den lägsta på hundrafemtio år, omkring 9000.

Helmer kom in i svenskt namnskick vid slutet av 1500-talet genom ätten Mörner. Det var särskilt vanligt under senare hälften av 1800-talet (t.ex. konstnären Helmer Osslund, 1866–1938) och har liksom Hjalmar gått tillbaka under 1900-talet. I dag är det vanligast i Dalarna. Vid millennieskiftet bars det av omkring 6000 personer. Det namn som fram till 1901 stod att läsa på dagens datum, Marcellus, bars ursprungligen av en påve som verkade i början av 300-talet. I 1901 års namnlängd byttes det ut mot Hjalmar, samtidigt som Helmer fick 10 oktober som sin dag. I tvånamnslängden från 1993 lanserades namnparet Hjalmar – Hervor, men i den nya namnlängden har Hervor flyttats till Harald (1.4) och ersatts på dagens datum av Helmer.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.