Inga, Ingalill

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Inga är en kortform av fornsvenska sammansatta namn på Ing(e)-, t.ex. Ingrid, Ingeborg. Förleden är en bildning till gudanamnet Ing, som i det nordiska vikingasamhället identifierades med Frej (se Yngve, 11.2). Ingalill är en diminutivform av Inga.

Inga förekommer redan på runstenar. Det är ett vanligt namn i de medeltida balladerna, t.ex. ”Inga liten kvarnpiga”. På 1700-talet ingick det ofta i sammansättningar som Inga-Maja och Inga-Brita. Nationalromantiken i slutet av 1800-talet ledde till att folkvisenamnet Inga blev på modet (t.ex. skådespelerskan Inga Tidblad, 1901–75). Populariteten höll i sig under 1900-talets första årtionden, men under 30-, 40- och 50-talen blev Inger den vanligaste formen, och Inga levde främst kvar i sammansättningar som Inga-Britt och Ing-Marie. Vid millennieskiftet fanns det omkring 44000 svenskor som hette Inga.

Ingalill förekommer liksom Inga ofta i folkvisorna och skrevs tidigast i två ord (Inga lilla). Frödings debutdiktsamling ”Guitarr och dragharmonika” (1891) innehåller en folkvisepastisch, ”Ingalill”. Namnet var vanligt på 1930- och 40-talen, särskilt i Västsverige. Vid millennieskiftet fanns det omkring 21000 kvinnor i Sverige som hette Ingalill eller Inga-Lill.

Fram till 1901 var dagens namn Krispin. I de medeltida helgonkalendarierna stod två namn, Crispinus och Crispinianus, till minne av två bröder som blev martyrer vid mitten av 200-talet. Enligt legenden lät en romersk ståthållare skära remmar ur deras hud, vilket har lett till att de har blivit skomakarnas och garvarnas skyddshelgon. Krispin ersattes av Inga, som i tvånamnslängden från 1993 sammanfördes med Ingvald. I den nya namnlängden står i stället namnparet Inga – Ingalill.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.