Ingeborg, Borghild

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Ingeborg är ett kvinnonamn av nordiskt ursprung, sammansatt av en bildning till gudanamnet Ing och borg ’beskydd’. En tänkbar betydelse är ’hon som står under (guden) Ings beskydd’. Även kvinnonamnet Borghild har nordiskt ursprung. Det är sammansatt av ord med betydelsen ’beskydd’ och ’strid’.

Den första kända kvinnan med namnet Ingeborg levde på 500-talet och var gift med den merovingiske kungen Charibert. Namnet finns på svenska runstenar i formen Ingiborg. Det fortsatte att vara vanligt under hela medeltiden: Birger Jarls första maka hette Ingeborg (död 1254), liksom Magnus Erikssons mor (död omkr. 1360). I Norge bar flera medeltida drottningar och prinsessor namnet i formen Ingebjørg. Det levde kvar i dialektala former som Imbor och Imber och kortformer som Inga och Bolla.

I början av 1800-talet fick det en renässans genom att Tegnér lät den kvinnliga huvudpersonen i ”Frithiofs saga” heta Ingeborg. Ännu på 1920-talet, när Hjalmar Bergman publicerade sin roman ”Chefen fru Ingeborg”, hörde namnet till de vanligare. Senare under 1900-talet kom det att uppfattas som omodernt, men ännu vid millennieskiftet fanns det omkring 52000 svenskor som hette Ingeborg.

Även Borghild förekommer på runstenar. Det har varit vanligare i Norge än i Sverige, där det främst förekommit i Värmland. I Bohuslän fanns på 1700-talet formerna Borgel, Borgela. Genom den nordiska namnrenässansen kom namnet åter i bruk mot slutet av 1800-talet. Under 1900-talet har det varit sällsynt, och vid millennieskiftet bars det bara av omkring 700 kvinnor.

Det äldsta namnet på dagens datum är Wilhelmus som på 1700-talet efterträddes av Germanus. Det senare namnet bars av en biskop i Paris på 400-talet som är ihågkommen i den franska huvudstaden genom kyrkan och stadsdelen som bär hans namn, Saint Germain. År 1898 ersattes namnet av Ingeborg för att hedra en dansk prinsessa med detta namn, som kommit in i det svenska kungahuset genom sitt giftermål med Gustaf V:s bror prins Carl. I tvånamnslängden från 1993 introducerades namnparet Ingeborg – Borghild.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.