Ingrid, Inger

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Ingrid är ett nordiskt kvinnonamn som ursprungligen stavades Ingifridh. Det är sammansatt av en bildning till gudanamnet Ing (i det nordiska vikingasamhället identifierat med Frej, se Yngve 11.2) och efterleden -frid ’skön’. Inger är ett nyare nordiskt kvinnonamn, som återgår dels på Ingrid, dels på Ingegerd.

Ingrid finns redan på runstenar och har ända sedan förkristen tid varit ett vanligt svenskt kvinnonamn. Bland de medeltida kvinnor som burit namnet finns Ingrid Ylva (död 1250), mor till Birger Jarl, och den heliga Ingrid av Skänninge (död omkr. 1282).

Den nordiska namnrenässansen på 1800-talet bidrog till att det blev ett av de vanligaste nordiska kvinnonamnen. När en svensk prinsessa, sedermera Danmarks drottning Ingrid (1910–2000), blev uppkallad efter Ingrid Ylva ökade namnets popularitet ytterligare och upplevde sin kulmen under 1910- och 20-talen för att sedan gå tillbaka. En av dem som fick detta modenamn under 1910-talet var Ingrid Bergman (1915–82). Under 1900-talet har det blivit populärt även i Tyskland. Det totala antalet svenskor som hette Ingrid var vid millennieskiftet omkring 134000. Därmed placerar sig namnet på nionde plats bland de svenska kvinnonamnen.

Inger har förekommit i svenskt namnskick sedan 1561. Det är ett vanligt danskt kvinnonamn som fram till 1900-talet bara fanns i de västsvenska landskapen. Vid mitten av 1900-talet blev det ett modenamn, men under de senaste årtiondena har det inte haft något inflytande på namngivningen. Vid millennieskiftet fanns det omkring 81000 svenskor som hette Inger.

I gamla almanackor var dagens namn Dionysius till minne av en athensk domare som omvändes till kristendomen av Paulus och blev Athens förste biskop. Han förväxlas ofta med Paris förste biskop som också hette Dionysius (se 7.8). Ingrid kom in i almanackan i 1901 års namnlängd genom att 9.10 var minnesdag för den heliga Ingrid av Skänninge. Namnparet Ingrid – Inger har funnits sedan 1993, då det introducerades i tvånamnslängden.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.