Iris

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Kvinnonamnet Iris kommer av det grekiska ordet iris ’regnbåge’.

I den grekiska mytologin är Iris regnbågens gudinna och en av gudarnas budbärare. Ordet har också blivit benämning på ögats regnbågshinna och på ett släkte svärdsliljor vars kronblad skiftar i flera färger. När Olle Hedberg kallade en av sina romaner ”Iris och löjtnantshjärta”, lekte han med namnets dubbla användning som kvinno- och blomnamn.

I Sverige användes Iris tidigast i herdedikter av 1700-talsskalder som Bellman och Nordenflycht som namn på en ung, vacker herdinna. Det tidigaste belägget på att det också fått användning som dopnamn är från 1843 och kommer från svenskspråkiga Finland. Även fortsättningsvis har namnet varit populärt i Finland, där dess dag i almanackan är 14 november.

På 1910- och 20-talen var Iris ett modenamn i Sverige. Därefter följde en lång period då det spelade en undanskymd roll. Under de senaste åren har det börjat komma tillbaka som tilltalsnamn, om än i blygsam omfattning. Vid millennieskiftet bars det av omkring 11000 kvinnor.

I gamla almanackor var dagens namn Scholastica till minne av ett helgon som levde i Italien på 500-talet. Hon var syster till den helige Benedictus av Nursia och ligger begravd i hans kloster Monte Cassino. Namnet byttes 1824 ut mot Eugenia, som stod kvar i 1901 års namnlängd men som i tvånamnslängden från 1993 flyttades till Eugen (5.11). I stället kom namnparet Egon (numera 11.3) och Egil in på dagens datum.

Namnet Iris saknas i äldre svenska almanackor liksom i 1901 års namnlängd. I tvånamnslängden från 1993 fördes det på oklara grunder till Greger (13.3). I den nya namnlängden står det som enda namn på dagens datum.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.