Israel, Moses

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Israel är ett hebreiskt mansnamn vars betydelse är ’Gud må härska’ eller ’Gud strider’. Moses är den grekiska formen av ett bibliskt mansnamn som tros vara av egyptiskt ursprung och som betyder ’son’. Den hebreiska formen är Moshe.

I Bibeln förekommer namnet Israel i flera betydelser. Det är ett personnamn som Jahve gav åt patriarken Jakob men även namnet på det israeliska folket och på israelernas land. Mansnamnet har funnits i Sverige sedan 1269 och bars av flera medeltida stormän i Uppland, bl.a. en brorson till den heliga Birgitta. Det var särskilt vanligt på 1600-talet (t.ex. psalmdiktaren Israel Kolmodin, 1643–1709, den karolinske skalden Israel Holmström, 1661–1708) och dröjde kvar längst i namnskicket i övre Norrland (t.ex. den samiske språkforskaren och etnologen Israel Ruong, 1903–86). I större delen av Sverige har det varit på retur under hela 1900-talet, och vid millennieskiftet bars det bara av omkring 300 svenskar.

Moses är namnet på judendomens främsta fadersgestalt, profeten och folkledaren som förde Israels folk ur den egyptiska fångenskapen och mottog de tio budorden av Jahve på berget Sinai. Han har gett sitt namn åt de fem Moseböckerna i Gamla testamentet, och hans betydelse för judendomen framgår av att ”mosaisk trosbekännare” används som en synonym till bekännare av den judiska religionen.

Namnet Moses nådde Sverige efter reformationen; det tidigaste belägget är från 1573. Mosebacke på Södermalm i Stockholm har sitt namn efter mjölnaren Moses Israelsson (död 1689) som ägde en kvarn där. Under de senaste århundradena har det huvudsakligen använts av judar (t.ex. tonsättaren Moses Pergament, 1893–1977). I dagens Sverige är Moses ännu sällsyntare än Israel med bara omkring 200 bärare. I översättningen av Nya testamentet från 1981 är formen Moses utbytt mot Mose.

När namnlängden stabiliserades på 1800-talet fick Israel, som tidigare inte haft någon fast plats i almanackan, 23 december som sitt datum.  Dagens namn var då liksom tidigare Jakob till minne av patriarken Jakob. Eftersom det fanns ännu en Jakob-dag i almanackan, minnesdagen för aposteln Jakob den 25 juli, tog 1901 års namnkommitté bort detta namn från 20.12 och ersatte det med Israel, en ändring som ju hade bibliskt stöd (se ovan). Dessutom stod faktiskt Israel på dagens datum i enstaka 1700-talsalmanackor.

Redan i den äldsta svenska almanackan från 1585 var Moses dag den 4 september, och där stod namnet kvar ända till 1993. I tvånamnslängden från 1993 sammanfördes det med Israel på dagens datum, och detta namnpar har behållit sin plats i den nya namnlängden.

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.