Jan, Jannike

Dagens namn av Bengt af Klintberg

Mansnamnet Jan är en kortform av Johannes som förekommer i flera europeiska länder; förutom i Sverige finns den bl.a. i Nederländerna, Tjeckien, Slovakien och Polen. Kvinnonamnet Jannike är en svensk diminutivform av Johanna som kan föras tillbaka på nederländska Janneke.

Jan har förekommit i Sverige åtminstone sedan 1600-talet, kanske längre. Namnet har utvecklats ur ett äldre Jahan, en lågtysk form för Johan. Det blev populärt bland bönderna, liksom flera andra enstaviga former av längre namn, t.ex. Per, Nils, Mats. När Gustav Fröding skrev en dikt om två bönder som ständigt var i luven på varandra kallade han dikten ”Jan Ersa och Per Persa”.

I början av 1900-talet blev flera av de korta bondenamnen, däribland Jan, populära även i borgerliga familjer, och på 1940-talet blev Jan ett modenamn, inte minst i sammansättningar som Jan-Erik och Jan-Olof. Under 40-talet var bara Lars vanligare än Jan som tilltalsnamn. Vid millennieskiftet fanns det omkring 134000 svenskar som hette Jan, vilket gör namnet till det trettonde vanligaste mansnamnet. Den vanligaste smekformen är Janne.

Bland de historiska personer som burit namnet finns fältherren Johan Banér (1596–1641), som även kallades Jan Banér. Annars var Jan sällsynt hos adeln före 1900. Från vår egen tid kan nämnas författaren Jan Fridegård (1897–1968) och jazzpianisten Jan Johansson (1931–68). Namnet finns också med i den benämning som på 1890-talet gavs åt Stockholms unga snobbar, grilljanne.

Namnet Jannike förekom knappast alls i Sverige förrän det blev ett modenamn under 1980- och 90-talen, säkert delvis på grund av Björn Borgs äktenskap med Jannike Björling. Nu bärs namnet (som visar stor variation i stavningen) av drygt 1000 kvinnor.

Både Jan och Jannike är nya namn på dagens datum. Inget av dem fanns med i namnlängden från 1901, men i tvånamnslängden från 1993 introducerades Jan tillsammans med Johan på Johannes Döparens dag (24.6). Före 1901 var dagens namn Hyginus till åminnelse av en av de första påvarna. Hans namn ersattes 1901 av det likljudande Hugo, som är en kortform av det gamla tyska mansnamnet Hugibert. I den nya namnlängden har Hugo flyttats till Hubert (3.11).

Om Författaren

Bengt af Klintberg är bl.a. författare till Namnen i almanackan: fakta och kulturhistoria om svenska förnamn. Bland hans tidigare böcker kan nämnas Hallå där, köp blåbär: rim och ramsor, Kuttrasju: folkloristiska och kulturhistoriska essäer, Råttan i pizzan: folksägner i vår tid och Den stulna njuren: sägner och rykten i vår tid.

"Klintbergare" kom att bli en benämning på en skröna, en skröna som är så bra att många tror att den är sann, t. ex råttan i pizzan, den stulna njuren etc.

Bengt af Klintberg är folklivsforskare. Han ingick i det arbetsutskott som ligger bakom 2001 års namnlängd. Han blev filosofie hedersdoktor vid Stockholms universitet 2000.